Omognad bakom mattefel

Allt fler elever går ut grundskolan utan att vara godkända i matematik. År 1998 var 5,3 procent inte godkända, år 2000 hade siffran ökat till 6,8 procent. I vissa skolor misslyckades en tredjedel av eleverna i årskurs 5 i de nationella ämnesproven i matematik.

När elever har svårt att lösa matematiska problem är det inte främst de matematiska kunskaperna som brister utan mognad och tankeutveckling. Det har Ebbe Möllehed vid Malmö högskola kommit fram till i sin doktorsavhandling. Han har studerat hur 100 elever i årskurserna 4-9 löste 25 matematiska problem. Totalt fick han in 10 000 lösningar som han fördelade på 16 felkategorier. Klassrumssituationen och undervisningen har han inte undersökt.

Hela 60 procent av felen som eleverna gjorde berodde på bristande kognitiv förmåga, dvs att de hade svårt att ta till sig problemtexten och uppfatta vad frågan egentligen gick ut på. Bara 25 procent av felen berodde på bristande matematiska kunskaper och 15 procent på slarv.

Man kan förvänta sig liknade resultat när eleverna löser problem i andra ämnen, menar Ebbe Möllehed. Hans material visar vidare på stora olikheter i elevers sätt att tänka och resonera. Han understryker vikten av att lärarna inser detta och att det bör få finnas flera sätt att lösa ett problem.

– Det är viktigt att konkretisera problemen för eleverna, säger Ebbe Möllehed, som själv är lärare och även utbildar lärare. Och jag tror inte att det är texterna som är för svåra utan man ska träna textförståelse.