Vårt hem

Trots dess storlek, några hundra miljarder stjärnor, lär många tätortsbor aldrig ha sett detta suddiga men fantasieggande band över himlavalvet. Den astronomiska forskningen, däremot, är nu på väg att upprätta en fullständig, tredimensionell karta över stjärnorna i vår hemgalax.

Om hur och varför dessa mätningar görs berättar vi i detta nummers Tema, där också en svensk forskare beskriver hur hon varit med om att räta ut det sedan länge besvärande frågetecknet om de äldsta stjärnornas ålder. En del tidigare studier har nämligen kommit till resultatet att de äldsta stjärnorna skulle vara äldre än vår bästa skattning av universums ålder – en omständighet som inte ens den moderna fysiken kan fördra.

I Temat tar vi också upp den klassiska frågan om tystnaden från Vintergatan. Om det finns tänkande och teknologiskt kunniga grannar därute, borde vi ha hört av dem. Eller finns det andra förklaringar än att vi faktiskt är den alldeles enda avancerade civilisationen i hela galaxen?

För 20 år sedan gjorde författaren till en annan artikel i detta nummer, Else Marie Friis, en epokgörande upptäckt. I Skåne hittade hon och en kollega sensationellt välbevarade blomfossil som är hela 80 miljoner år gamla. I artikeln berättar hon om vad den fortsatta forskningen om blomväxternas ursprung och framväxt kommit fram till. Överraskande är att de äldsta fynden av blommor och deras frukter och frön är så små – sällan mer än ett par millimeter – att de endast kan hittas under mikroskop. Och spännande nog finns det nu levande arter som tillhör de äldsta blomfamiljerna.