Symboler som skulle imponera
Under 1600-talet nådde skeppsutsmyckningen sin kulmen i Europa.
– Genom Vasas skulpturer ville Gustav II Adolf presentera sig. Det gällde att ge en ståtlig bild av sig själv. Han betraktade sig som arvtagare till tidigare krigarkungar, vilket visades genom skulpturerna, säger fil dr Hans Soop, som har forskat om Vasas utsmyckning. Kungen över det fattiga och glest befolkade landet i Norden ville helt enkelt visa sina stormaktsanspråk.
Vasaskeppets färgsättning har rekonstruerats efter tolv års forskning (se Brokigt som dåtidens konstverk, F&F 1/95). Den mörkbruna färgen på skeppet, som vi vant oss att se, är ett resultat av tiden i vattnet och konserveringen. Stora delar av akterskeppet var ursprungligen smyckade med skulpturer i grälla färger. Omkring 500 skulpturer och en mängd ornament pryder skeppet.
Figurerna kan betraktas som konst, men också som politisk kommunikation. Målgruppen var i första hand inte de svenska undersåtarna. De flesta förstod inte referenserna till bland annat Gamla testamentet, antikens gudar och romerska kejsare. I stället riktade sig den politiska propagandan till överklassen och till andra kungar och stormän i 1600-talets Europa. Säkert imponerades även vanligt folk ändå av färgprakten på Vasas akterskepp.
