Frisk luft i universum
Alla grundämnen utom väte tillverkas i stjärnorna. När stjärnorna dör kastar de ifrån sig sitt innandöme, och de nytillverkade grundämnena kan på så vis spridas i tomma rymden. De blir byggnadsmaterial i nya generationer av stjärnor.
Dvärggalaxen NGC 1569 ligger sju miljoner ljusår bort och är en s k starburst. Så kallas en galax där nya stjärnor bildas med en rasande fart och gamla exploderar och orsakar starka vindar. När en liten dvärggalax är en starburst kan det bli mycket stormigt – så stormigt att den inte har tillräckligt med kraft att hålla kvar gasen inom sitt territorium.
En amerikansk forskargrupp har studerat NGC 1569 med det rymdbaserade röntgenteleskopet Chandra. De har upptäckt att enorma mängder av ämnena syre, neon, magnesium och kisel blåser bort från galaxen i stora heta bubblor.
– Det är som en champagnekork. Gasen knuffas ut ur dvärggalaxen av vindar från massiva stjärnor och supernovor, säger Susanne Aalto Bergman som är astronom vid Onsala Rymdobservatorium utanför Göteborg.
Syre är ett av de vanligaste grundämnena i universum efter väte och helium. Astronomerna har dock bara kunnat se s k atomärt syre, som är syre bestående av en enda atom. Det syre vi andas på jorden utgörs av två sammanslagna syreatomer och kallas syrgas. Men syrgas har aldrig observerats utanför vår eget solsystem.
– Det är ett mysterium att man aldrig har hittat syrgas i världsrymden, eftersom vi vet att det i alla fall finns gott om molekylärt syre på ett ställe i universum – nämligen på jorden. Och det måste ha kommit någonstans ifrån, säger Susanne Aalto Bergman.
En av den svenska satelliten Odins uppgifter är att leta efter syrgas bland de enorma gasmoln som breder ut sig mellan stjärnorna.
