Kisel

Den svenska astronomen Malcolm Fridlund, vetenskaplig projektledare för rymdteleskopet Corot, leder arbetet med att söka efter nya planeter, en jakt som nu krönts med framgång.

Jämfört med dagens kisel är de extremt snabba, samtidigt som de kräver mycket lite ström. Problemet är att atomlager kan hamna snett när nanotrådarna skapas.

Ingen vet hur, var eller när liv uppstod. Allt vi vet är att levande mikrober fanns på jorden redan för 3,5 miljarder år sedan.

Det kan mycket väl finnas liv i universum som inte behöver flytande vatten.

Kisel är det bästa ämnet för att lagra litium­joner, men i dag an­vänds i stället kol eftersom litium får kisel att svälla och spricka sönder.

- Molekylerna består av en kort kedja av kolatomer, med syre-, svavel- eller väteatomer i ändarna, säger Ganapathiraman Ramanath som lett forskningen vid Rensselaer Polytechnic Institute, USA.

Han upptäckte att det bildades pyttesmå hål genom ytan när upphettad kisel drar ihop sig.

Kometerna har fötts av solen. Den slutsatsen drar forskarna efter att ha tagit en närmare titt på stoftpartiklar hämtade från svansen på kometen Wild 2.

Mobiltelefoner, bärbara datorer och elverktyg använder i dag oftast så kallade litiumjonbatterier. Men när samma batterier ska användas i elhybridbilar blir kostnaden i många fall alltför hög.

Moores lag är egentligen ingen lag, det är en förutsägelse. År 1965 skrev Gordon Moore en artikel i tidskriften Electronics, där han ville visa att framtiden låg i chips och kisel.

De flesta solceller som tillverkas i dag är gjorda av kisel, samma material som används i elektroniska komponenter.

Först skapades vatten. Det var bland det första som hände när solsystemet skulle till att uppstå i ett gasmoln någonstans i den väldiga Vintergatan.

Jorden är den blå planeten, där vattnet flödar och liv kan frodas. Över 70 procent av ytan täcks av hav.

Var och en som använder datorer vet att utvecklingen är svindlande. Knappt har man köpt en apparat förrän en ny och ännu bättre har nått marknaden.