Hittad: stjärnhimlens kvastfening

På bara 36 000 ljusårs avstånd har en stjärna siktats som är så gammal att den antagligen bildades ur det födelsemoln som gav upphov till vår galax, Vintergatan. Den kan också vara äldre än Vintergatan själv.

– Det är som att hitta en kvastfening, säger Bengt Gustafsson, astrofysiker vid Uppsala universitet. Han är med i den internationella grupp astronomer som presenterade sitt fynd i tidskriften Nature.

– Vi står inför något urgammalt. Det viktigaste är att vi nu vet att det finns sådana här stjärnor. Den är en god kandidat till att vara en stjärna vars materia har varit med om bara en supernova, säger han.

Materien i vår egen sol måste ha sitt ursprung i ett flertal supernovor. Metallhalten i solen är 200 000 gånger högre än i den urgamla stjärnan som man nu har hittat. För varje järnatom i den gamla stjärnan finns 6,8 miljarder väteatomer.

Det unika med den urgamla stjärnan är alltså att den är extremt metallfattig. Den har nästintill samma kemiska sammansättning som den gas som bildades vid big bang, största delen väte och en del helium. Astronomer kallar alla andra grundämnen som syre, kisel, svavel och guld för ”metaller”. Vad astronomernas metaller har gemensamt är att de har bildats i processer långt in i stjärnornas mitt eller när en tung stjärna dör och exploderar i en supernova. Då kastas nytillverkade grundämnen ut i rymden och blir byggnadsmaterial för nya stjärnor.

Nästa mål för astronomerna är att hitta den allra första generationen av stjärnor som består enbart av urgas från big bang.