Råttceller styr robot
Steve Potter, forskare i bioteknik vid Georgia Institute of Technology i USA, kallar sin skapelse för hybrot. Den är en hybrid mellan en biologisk varelse och en mekanisk robot. Biologin består av nervceller från en råtthjärna, tekniken av en robot som rör sig på signaler från råttcellerna.
Tusentals hjärnceller från ett råttembryo ligger i en näringslösning på en kiselplatta. När hjärncellerna kommunicerar med varandra skickar de elektriska signaler. Dessa fångas upp av 60 mottagare på kiselplattan och översätts sedan av en dator till kommandon som i sin tur skickas till roboten som rör sig efter dessa kommandon.
Även om man i någon mening kan säga att råttcellerna styr roboten är det knappast något kontrollerat beteende. Robotens rörelser är till en början helt slumpmässiga. De styrs av elektriska strömmar från hjärncellerna, men det finns från början ingen logik i varför en viss elektrisk signal resulterar i en viss rörelse.
Tanken är dock att hjärncellerna ska lära sig något. Därför stimuleras de också. Sensorer i roboten känner av var den befinner sig, information som omvandlas till elektriska impulser som hjärncellerna matas med.
– Jag satsar hela min karriär på att det finns en mängd egenskaper i dessa neurala nätverk som vi egentligen inte vet någonting om, säger Steve Potter.
I experiment med hybroten filmas hjärncellerna med en höghastighetskamera.
– Från en cellodling spelade vi in av och till under två år, berättar han. Vi har också spelat in kontinuerligt under en vecka, men det ger hundratals gigabyte med data, så det gör vi vanligtvis inte.
I filmerna letar Steve Potter efter mönster. Han vill se bevis för att hjärncellerna lärt sig av återkopplingen. Och han menar att han också fått det. Han har sett förändringar som hållit i sig i dagar.
