Ändrad maktbalans leder till skilsmässor
– Att invandra till Sverige från exempelvis Mellanöstern innebär en snabb maktförskjutning inom familjen, säger Mehrdad Darvishpour. Han har nyligen disputerat i sociologi vid Stockholms universitet. Avhandlingen Invandrarkvinnor som bryter mönstret visar att iranier skiljer sig ungefär fyra gånger oftare än svenskar, medan turkar har betydligt lägre skilsmässotal än iranierna. Siffrorna bygger på hur många familjer som årligen skiljer sig per hundra gifta familjer med barn. Bland infödda svenskar är detta tal 1,2 procent, bland turkar 1,7 procent och bland iranska invandrare 4,8 procent.
Förklaringen till skillnaden mellan olika grupper ligger, enligt Mehrdad Darvishpour, i att de iranska kvinnorna – till skillnad från de turkiska – är välutbildade, sekulariserade och har medelklassbakgrund.
Det är oftast kvinnorna som tar initiativ till skilsmässan, berättar han, som också sätter detta i samband med att vissa invandrarmän ibland kompenserar sin statusförlust i det nya landet med våld.
– I längden får skilsmässorna en positiv effekt, tror Mehrdad Darvishpour. Kvinnorna blir friare, och de män som har svårt att anpassa sig motiveras till att bli mer jämställda. Kvinnorna är överlag positivare till att ha bytt hemland och är mer främmande inför tanken på att flytta tillbaka. Att invandra kan ibland liknas vid en tidsresa, menar han. Många av männen lever i gårdagen, kvinnorna i nuet och barnen i framtiden. Detta leder till svåra konflikter inom familjen, vilket vi sett flera exempel på nyligen.
– De svenska männen har haft flera generationer på sig att anpassa sig till en modernt, sekulariserat samhälle, där kvinnor får utbilda sig och leva ett förhållandevis fritt liv. För många invandrare sker denna omställning över en natt.
