Billigare med EMU

Prisskillnaderna i detaljhandeln i EU är dubbelt så stora som i USA. Det beror bl a på att marknaden inom EU till stor del är uppdelad så att varje medlemsland utgör en egen, avgränsad marknad. Men flera studier har visat att skillnaderna mellan priserna har minskat i EU under 1990-talet.

Att räkna om en rad olika och ständigt fluktuerande valutakurser försvårar överblicken över marknaden. Det är lättare för en fransman att jämföra en vara i Tyskland med en i hemlandet, om priserna uttrycks i euro i båda länderna, än att jämföra franc och D-mark med växlande kurser och dessutom räkna in växlingsavgifter.

– Vi har sett en tendens till prisutjämning inom EMU, delvis tack vare att en gemensam valuta synliggjort prisskillnaderna, säger Michael Bergman, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Vad gäller likartade produkter som cd, dvd och andra tekniska varor innebär EMU att det är lättare för konsumenterna att hitta det billigaste. Särskilt gör Internethandeln att konsumenterna direkt ser vad varan, som är likadan överallt, kostar. Detta beror delvis på EMU och delvis på att handelshinder har tagits bort mellan medlemsländerna.

Effekter på kort och lång sikt

Richard Friberg, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om EMU. Han och hans kolleger har observerat andra ekonomiska mekanismer som träder i kraft när valutaunioner införs. Eftersom det ännu inte finns så mycket konkreta erfarenheter av valutaunionen, laborerar de med modeller.

– En kortsiktig effekt är att billiga produkter som man köper ofta – som en kopp kaffe eller en tidning – brukar blir dyrare, eftersom detaljhandeln avrundar uppåt till ett lämpligt pris i den nya valutan. Många priser inom detaljhandeln är psykologiska, exempelvis 139:50 eller jämna siffror för varor som säljs ofta – exempelvis en läsk för 10 kronor. Om Sverige går med i EMU och kursen är 9,156 så borde en läsk för 10 kronor att kosta 1,09217991 euro. Men sannolikt kommer handlarna att avrunda priset åt något håll, och i flera länder har avrundningen föga förvånande oftast skett uppåt.

– Prishöjningarna på sådana varor är bara en övergångseffekt och bör vägas mot långsiktiga konsekvenser, anser Richard Friberg.

För att dämpa dessa effekter har detaljhandelsorganisationen Svensk handel nyligen utlovat prisstopp vid ett EMU-inträde.

Men i flera länder inom EMU har priserna stigit i samband med valutaförändringen. Enligt Eurostat, EUs statistikenhet, har inflationen i de länder som gått med i valutaunionen i snitt stigit med högst 0,2 procentenheter på grund av valutabytet.

– På längre sikt har man sett att vissa länder fått höjda priser och andra sänkta, säger Richard Friberg. Det beror på att om en marknad integreras i en valutaunion, så brukar priset på en vara gå mot ett medeltal av priserna i de berörda länderna. Men inte riktigt, för i det läget spelar köpkraften en viktig roll. Om man slog samman Greklands och Tysklands valutor skulle priserna sannolikt ligga närmare de tyska än de grekiska. Därför har vi framför allt sett ett motstånd mot EMU i de svagare ekonomierna inom unionen, exempelvis Portugal.

Enligt Konkurrensverket skulle dessa mekanismer kunna pressa ner de svenska priserna inom flera branscher, eftersom det svenska prisläget är högt jämfört med näraliggande länder som Tyskland och Frankrike. Den svenska ekonomin är också relativt liten.

Risk för prissamarbete

Men samtidigt har vi sett prishöjningar i högprisländer som Nederländerna. Hur kan man förklara det?

– Det finns flera teorier om detta, säger Richard Friberg. En gemensam valuta kan leda till att även producenterna får lättare att göra prisjämförelser mellan olika länder. Det skulle kunna ge upphov till samordnad prissättning i vissa branscher. I detta läge är prisernas synlighet negativ för konsumenterna. Ett exempel på denna mekanism är den danska cementmarknadens utveckling för en tid sedan. När konkurrensmyndigheten i Danmark försökte öka konkurrensen genom att publicera de olika producenternas priser, minskade prisvariationerna i branschen samtidigt som priserna steg. Förklaringen är troligen att producenterna samordnade sina priser. Men samtidigt ska man vara medveten om att på en större marknad – som USA eller EU – är den typen av prissamarbete svår, menar Richard Friberg.

Är prissynligheten överskattad?

Butiker inom detaljhandeln konkurrerar främst med butiker i närheten. Därför frågar sig vissa forskare om EMU på lång sikt verkligen kan ge konsumenterna lägre priser genom ökad konkurrens inom EU.

Vad gäller bilmarknaden, så har den gemensamma valutan minskat prisvariationerna inom EMU, enligt forskarna. Men samtidigt är just bilmarknaden svår att jämföra på grund av olika specialavtal om utrustning och service.

Enligt Richard Friberg är argumentet att prisnivåerna synliggörs i och med EMU överskattat:

– De flesta kan ju faktiskt läsa tidningen och multiplicera priserna. Vem som helst kan genom bilwebben ta reda på att en Audi A6 kostar 12 000 Euro i Hamburg och att en liknande bil i Sverige kostar 114 000 kronor. Problemet för konsumenterna är i stället regelverken i de olika länderna.

Minskad prisvariation med euro

Flera av de nationalekonomer som forskar om effekter av EMU är uttalat positiva till att Sverige går med i valutaunionen. Det gäller t ex författarna till den nyutkomna antologin Därför Euron (red. Ulf Jakobsson, Ekerlids förlag), som innehåller bidrag från en rad aktiva forskare inom fältet. Två av de medverkande är Richard Friberg och hans forskarkollega Mattias Ganslandt, filosofie doktor i nationalekonomi och verksam vid Industrins utredningsinstitut. De menar att prisgapet gentemot andra EU-länder skulle minska kraftigt om vi röstade ja till euron.

Mattias Ganslandt anser att EMU på lång sikt kan betyda att den regionala eller nationella marknaden ersätts av en gemensam marknad inom EMU. Han jämför med USA där olika landsomfattande detaljhandelskedjor sätter priserna.

– De historiska erfarenheterna av valutasamarbeten visar att handeln ökar mellan länderna som har samma valuta, säger han.

I det senaste numret av Ekonomisk debatt (4/03, tema EMU) refererar Hans Genberg, professor i internationell ekonomi i Genève, nya forskningsresultat om EMU-effekter. Resultaten antyder att handeln mellan Sverige och de andra länderna i euroområdet skulle öka med omkring 50 procent vid ett inträde i unionen.

Konkurrens på fler sätt

Inte bara en gemensam valuta är viktig för att skapa en förenad marknad inom EU, utan också medlemsländernas egna konsumentlagstiftningar och tekniska produktregler.

Valutaintegration brukar leda till att fler företag etableras på marknaden, vilket ger ökad konkurrens och lägre priser, menar de EMU-positiva nationalekonomerna. Men en större marknad innebär inte bara konkurrens om att hålla låga priser utan också om produktutveckling och design.

Men frågan är om valutaunionen påverkar konkurrensen så mycket att det verkligen gynnar de vanliga konsumenterna.

– EMU påverkar sannolikt främst företag som sysslar med utrikeshandel, säger Harry Flam, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Det är inte säkert att vanliga konsumenter märker så stora skillnader i prisutvecklingen, eftersom det ändå är varje lands inre marknad som av tradition är viktigast. Men ett område som sannolikt berörs är handel med obligationer, där vinsterna görs i relation till bedömningar av kronans framtida värde. Nu har de svenska mäklarna ett försprång genom sitt kunskapsövertag om svensk ekonomisk politik. Denna fördel försvinner vid ett EMU-medlemskap.

Så långt forskarna om konkurrenseffekterna av EMU – nu får vi väljare bestämma hur vi ska göra.

Gå och rösta den 14 september!