AI hotar upphovsrätten

Författare och konstnärer anklagar AI-företag för stöld och vill sätta stopp för att deras verk används för att träna AI-modeller. Men rättsläget är inte solklart.

Publicerad

Bilden är genererad av Open AI utifrån en motivbeskrivning av ett konstverk av Ernst Billgren.
Bild: Open ai

Stora AI-modeller kan skapa texter och bilder som ser ut som om de gjorts av människor. Detta är möjligt tack vare att modellerna tränats på stora mängder data från internet och andra källor. Nu växer protesterna mot att företagen bakom modellerna utnyttjar upphovsrättsskyddat material utan att fråga om lov. I USA pågår ett antal rättsfall där bland annat kända författare stämt AI-företagen.

Svenska tecknare, en facklig förening för illustratörer, grafiska formgivare, animatörer och serieskapare, kallar datainsamlingen för ”masstöld” och anser att AI bara ska kunna tränas på data om personen med upphovsrätt gett sitt tillstånd.

Johan Axhamn
Johan Axhamn, lektor i immaterialrätt vid Lunds universitet.
Bild: Staffan Westerlund

– I vilken utsträckning utvecklare får använda befintliga verk som träningsdata är den hetaste frågan inom upphovsrätten just nu och läget är långt ifrån solklart, säger Johan Axhamn, lektor i immaterialrätt vid Lunds universitet.

Undantag i lagen

Grundregeln är att den som skapar ett upphovsrättsskyddat verk har rätt att bestämma vem som ska få använda det och hur. Därmed borde det vara förbjudet för AI-företag att träna sina modeller på till exempel författares böcker. Men enligt nya EU-regler som infördes den 1 januari i år gäller ett undantag för material som används för ”text- och datautvinning”. Regeln gäller data som samlas in och analyseras automatiskt i syfte att generera information.

– Hit kan man räkna AI-modeller och genom det här undantaget har man gjort det tillåtet att använda befintliga verk så länge inte upphovsrättspersonen uttryckligen sagt nej, säger Johan Axhamn.

Lagen skrevs dock innan exempelvis Chat GPT lanserades i slutet av november 2022. Sedan dess har frågan blivit allt mer omdebatterad och bland annat det europeiska författarförbundet anser att AI-företagen ska tvingas att begära tillstånd innan de använder upphovsrättsskyddat material.

– AI-företagen anser å sin sida att de, när de tränar upp AI, i teknisk och juridisk mening inte kopierar befintliga verk utan endast ”söker av” verken för att kunna analysera i syfte att generera information.

Rättsprocesser på gång i Europa

AI-företagen hävdar också att om det sker en kopiering så omfattas den av de nya reglerna för text- och datautvinning. Enligt Johan Axhamn finns ett brett spektrum av olika uppfattningar om vad som gäller och det behövs vägledande rättspraxis.

– De olika utspel som nu görs av olika aktörer om tolkningen av de nya reglerna, ska nog förstås i ljuset av att det är på gång att inledas rättsprocesser även här i Europa

Upphovsrättsfrågan har även seglat upp som ett hett ämne under de slutförhandlingar som pågår av EU:s AI-förordning, EU AI Act. Målet är att nå en politisk överenskommelse innan årsskiftet. När den antas kommer den att bli den första omfattande AI-lagstiftningen i världen. EU:s AI-förordning kommer framför allt att innehålla bestämmelser för hur AI får användas i situationer som innebär hög risk för samhället och enskilda individer. Hit hör AI som används i skolan, av domstolar, inom kritisk infrastruktur, för övervakning, vid anställningar och migration.

Upphovsrätt ingick inte i det ursprungliga lagpaketet som presenterades av EU-kommissionen, men i somras föreslog EU-parlamentet att även regler kring stora generella datormodeller, så kallad generativ AI, skulle inkluderas. Enligt förslaget ska utvecklarna tvingas att uppge vilka data som modellerna tränats med, vilket det i dag kan vara svårt att ta reda på. Open AI, företaget bakom chat GPT, hemlighåller till exempel vilka data den senaste versionen tränats med.

– Om det införs nya regler om transparens skulle det bli lättare för upphovsrättspersoner att bevisa att deras material använts, säger Johan Axhamn.

AI kan inte ges upphovsrätt

Det är inte första gången upphovsrätten utmanas av ny teknik. Internet skapade till exempel en het strid om piratkopiering.

– Men vid tidigare teknikskiften har det handlat om distribution. AI är en mycket större och mer grundläggande utmaning eftersom det rör själva skapandet av det kreativa innehållet. Plötsligt har vi en teknik som kan spruta ur sig innehåll som inte går att skilja från det som skapats av människor.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

En AI kan dock inte med dagens lagstiftning få upphovsrätt för en tavla eller något annat konstnärligt verk. Upphovsrättsskydd kan bara ges till människor. Däremot kan ett verk som skapats med hjälp av AI få skydd om det finns tillräckligt med ”mänsklig kreativitet” inblandad.

– Det räcker då inte att skriva en instruktion, en så kallad promt, till AI:n om vad den ska göra, säger Johan Axhamn.

En annan utmaning för upphovsrätten är att AI kan skapa alster som är i samma stil som kända konstnärer eller författare. Hit sträcker sig inte det upphovsrättsliga skyddet, förklarar han.

– Men samtidigt är det uppenbart att vissa AI-verktyg ”åker snålskjuts” och konkurrerar med mänsklig kreativitet om verktygen kan användas för att generera innehåll som påminner om redan skapat mänskligt innehåll.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Teknik

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor