Universum som ungt oväntat brådmoget
I en mycket avlägsen galax har astronomer hittat rika förekomster av så många som 25 olika grundämnen. Ljuset från galaxen har färdats i 12 miljarder år. Aldrig förr har forskarna kunnat uppmäta så många grundämnen så långt tillbaka i tiden.
Vid universums skapelse, Big Bang för 14 miljarder år sedan, bildades i huvudsak bara de två enklaste grundämnena väte och helium. Övriga grundämnen i universum, exempelvis syre, kol, järn och guld, har skapats i processer i stjärnorna. När en stjärna dör, kastar den ut de nytillverkade grundämnena i rymden. Detta stoff blir sedan virke till nya stjärnor som tänds och sedan dör. Vår egen sol innehåller grundämnen som är tillverkade i flera generationer av stjärnor långt tillbaka i tiden.
Genom att mäta mängden och andelen grundämnen i stjärnorna får astronomerna en uppfattning om när i universums historia de bildades. Ju färre tunga grundämnen, desto längre tillbaka i tiden. Den allra första generationen stjärnor bestod av nästan enbart väte och helium.
Problemet med galaxen 12 miljarder ljusår bort är att den verkar vara så brådmogen. Bland de 25 funna grundämnena finns tunga grundämnen som tenn och bly.
– Det är svårt att förstå hur det har hunnit bildas så många tunga grundämnen så tidigt i universums historia, säger Bengt Edvardsson, astronom vid Uppsala universitet.
– En möjlighet är att stjärnbildningen då var mycket effektivare än vi hittills trott.
Astronomerna har använt sig av en mätteknik som bara fungerar på riktigt stora avstånd. I siktlinjen rakt bakom galaxen lyser nämligen ett oerhört starkt objekt som kallas för kvasar. Dess ljus passerar rakt genom galaxen. De grundämnen som finns i gasen mellan galaxens stjärnor lämnar då spår som astronomerna kan läsa av. Den amerikanska forskargruppen bakom upptäckten har använt sig av en s k spektrograf i Keckobservatoriet på Hawaii.
