Allmänheten sågs som en stenig åker

Precis som nu fick populärvetenskapen under tidigt 1900-tal kritik från två håll: den var antingen för akademiskt komplicerad eller för lättsinnig. Det skriver idéhistorikern Kaj Johansson vid Göteborgs universitet i sin doktorsavhandling Den torgförda biologin.

Intresset för populärvetenskap ökade under tidigt 1900-tal. Hur kom det sig?

– Det fanns ett politiskt intresse för folkbildning. Det behövdes upplysta medborgare i och med att den allmänna rösträtten infördes. Under denna tid spreds också tryckalster i allt större omfattning – det fanns helt enkelt materiella möjligheter till kunskapsspridning och fler hade råd att köpa böcker.

Dessutom var populärvetenskapen en viktig del av den kulturella debatten, och naturvetenskapen hade hög status, framför allt biologin.

Varför var intresset för just biologi så stort?

– Under andra hälften av 1800-talet hade darwinismen slagit igenom, och under början av 1900-talet kom ärftlighetsläran, det som sedan skulle bli genetik. Biologi är dessutom lätt att popularisera, det rör frågor om liv och död, natur och människa.

Populärvetenskapen spreds genom skriftserier och tjusiga praktverk, men också genom Verdandis småskrifter och dagspress. Även muntliga föredrag var vanliga, och några forskare åkte på regelrätta föreläsningsturnéer. Men ändå betraktades allmänheten ibland som ”en stenig åker”, och det krävdes uthållighet för att nå skörd och framgång i spridandet av vetenskap.

Vad finns det för likheter och skillnader mellan dagens populärvetenskap och den för hundra år sedan?

– Framför allt tycker jag att bredden är större i dag. Det finns många olika kanaler som har olika nivåer och förmedlar olika former av populärvetenskap. Det tidiga 1900-talets skrifter kunde vara nog så svåra och krävande jämfört med i dag. Är det något som inte har förändrats, så är det att populärvetenskapen ofta kritiseras. Det ska inte vara för lättsinnigt och underhållande, men samtidigt inte för komplicerat och akademiskt.