Inte likadana

Hos kvinnor är hjärt-kärlsjukdom i dag den vanligaste dödsorsaken och drabbar 47 procent av alla kvinnor. Det kan jämföras med de 5 procent som dör i bröstcancer. En tioårsuppföljning av en stor svensk studie av kvinnors kranskärlssjukdom bekräftar nu att riskfaktorerna för att drabbas av hjärtsjukdom skiljer sig åt mellan kvinnor och män.

Olika riskfaktorer

I mitten av 1990-talet var Karin Schenck-Gustafsson en av dem som tog initiativ till studien Kvinnor och kranskärl. Hon är docent och universitetslektor vid Karolinska institutet och chef för Centrum för genusforskning. Bakgrunden var att hon i sitt arbete som hjärtläkare såg att bilden av kvinnor som smärtkänsliga och gnälliga inte stämde med verkligheten.

– Det var i stället så att många kvinnor förträngde sina besvär och inte talade om att de hade bröstsmärtor, säger Karin Schenck-Gustafsson.

I studien ingick 600 kvinnor under 65 år, varav hälften hade drabbats av akut hjärtsjukdom, medan resten var friska. Nu när studien har pågått i tio år visar det sig att stress är en av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av sjukdom. Stressbelastning undersöktes med hjälp av frågeformulär som mäter ångest, depression, hur mycket socialt stöd man ger och får, samt så kallat typ A-beteende (som karakteriseras av tävlingsinriktning, tidsfixering och aggressivitet). För män är stress i arbetet avgörande, men för kvinnor ser bilden annorlunda ut.

– När vi studerar kvinnornas kranskärl med kontraströntgen kan vi koppla ett stressigt liv till mer åderförkalkning i kärlen. Och för kvinnor är det den dubbla stressen som är farlig – när de både jobbar, sköter hemmet och tar hand om barn, make, barnbarn, hunden och gamla sjuka anhöriga, säger Karin Schenck-Gustafsson.

Bättre diagnostik

En annan lärdom är att det ser annorlunda ut när man ska diagnosticera kvinnors jämfört med mäns hjärtsjukdom. Ofta görs ett så kallat arbetsprov. Då får man cykla på träningscykel samtidigt som läkaren mäter hjärtats aktivitet med hjälp av EKG.

Hos män tyder en speciell förändring av EKG-kurvan, en så kallad ST-sänkning, på att de har syrebrist i hjärtmuskeln och är i riskzonen för hjärtsjukdom. Men en sådan ST-sänkning har inte samma betydelse för kvinnor. Hos dem ger i stället den totala arbetsförmågan, puls och blodtryck ett bättre mått på hur det står till med hjärtat.

– Eftersom de diagnostiska instrumenten är trubbigare för kvinnor, tycker jag att man i större utsträckning bör göra kontraströntgen av hjärtats kärl på kvinnor för att fånga upp personer i riskgruppen, säger Karin Schenck-Gustafsson.

Hos kvinnor är också hjärtats återhämtningsfas längre. Det är den tid det tar för hjärtmuskeln att förbereda sig för nästa slag. Att den tidsrymden är längre ger till resultat att vissa hjärtmediciner ger kvinnor fler biverkningar i form av rytmrubbningar.

Skyddar östrogen hjärtat?

En annan skillnad mellan kvinnors och mäns hjärtan är den hormonella miljön. Det kvinnliga könshormonet östrogen förefaller skydda hjärta och kärl. Det kan vara en anledning till att kvinnor drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet än män, när de kommit i klimakteriet.

Men de senaste årens stora östrogenstudier på friska och hjärtsjuka kvinnor har efter i genomsnitt fyra års uppföljning inte visat några skyddande effekter av hormonbehandling. Det kan bero på att de preparat som provas förutom östrogen även innehåller gulkroppshormon. En teori är att detta hormon motverkar östrogenets skyddande effekt. Gulkroppshormon måste dock läggas till om kvinnan fortfarande har sin livmoder kvar. Om bara östrogen ges kan annars livmoderns slemhinnor svälla, något som på sikt ökar risken för livmodercancer.

– Men vad gäller östrogen är inte sista ordet sagt. Man kan exempelvis jämföra hur östrogen och insulin doseras. Insulin ställer man noga in för varje individ, medan östrogen ges i standarddoser. Det är möjligt att anpassade doser skulle ge positivare resultat, säger Karin Schenck-Gustafsson.

Nu pågår en studie med drygt 10 000 kvinnor från 26 länder. De får testa antingen ett syntetiskt preparat som har östrogenets positiva effekter på hjärta och skelett (men som inte ökar risken för cancer i bröst och livmoder) eller en biologiskt verkningslös substans. Omkring 400 svenska kvinnor ingår i studien som ska avslutas om tre år.

Ny och bättre rehabilitering

I studien Kvinnor och kranskärl framkom att efter en akut hjärtinfakt är det bara 20 procent av kvinnorna som deltar i rehabilitering, jämfört med hälften av männen i motsvarande situation. Därför prövar man nu att i stället rehabilitera kvinnor i enkönade grupper på 7-8 personer. Vid första tillfället vistas de två veckor på internat, där de får lära sig hur de ska äta, sluta röka, motionera och framför allt hur de ska hantera stress.

– De ska helt enkelt lära sig att säja nej, men det har många väldigt svårt för, säger Karin Schenck-Gustafsson.

Denna första sammankomst följs upp av återträffar under fem år. När projektet startade var det bara kvinnor i Stockholm som hade chansen att delta, men nu är även patienter från andra delar av landet välkomna, under förutsättning att deras landsting betalar vistelsen. Hittills har drygt 300 kvinnor genomgått rehabiliteringsprogrammet.

Många kvinnor uppskattar chansen att få bygga ett nätverk med kvinnor med samma erfarenheter som de själva och som möter liknande problem i vardagen.

– Vår yngsta patient var bara 30 när hon fick sin hjärtinfarkt, och hennes anhöriga blir jätteoroliga så snart hon antyder att hon känner sig dålig. Nu kan hon i stället tala med kvinnor i nätverket som kan lugna och råda henne, berättar Karin Schenck-Gustafsson.