Hjärta och smärta
Lagändringen till trots är detta organ ännu medelpunkten för många människors frånfälle – nästan varannan svensk dör i hjärt-kärlsjukdom. Tack vare forskning och förbättrad vård har dock dödligheten i hjärtsjukdom minskat med hälften de senaste 15 åren! Detta nummers Tema gör några högintressanta nedslag i hjärtforskningsfronten.
Universiteten, de vetenskapliga akademierna och landets forskningsfinansiärer har nu lämnat in underlag till utbildningsdepartementet för den kommande forskningspropositionen. Det handlar om både resurser och spelregler. I all huvudsak är tillståndet i svensk vetenskap gott, men det finns utrymme för förbättringar.
Exempelvis råder osäkra arbetsförhållanden för unga forskare – trots att många forskat framgångsrikt i åratal efter doktorsexamen saknar de fast anställning. Detta kan innebära att högst kapabla nydisputerade väljer en alternativ karriär. En annan brist är att för mycket tid måste läggas på att skriva ansökningar om forskningsmedel. Mer av pengarna borde kunna delas ut på basis av högklassiga resultat många år i följd. Det är också angeläget att forskarna får en större andel av sökta medel, inte bara drygt hälften. Inget är så utmanande och ansvarsfullt för en forskare som att få precis de resurser som önskats.
Dessutom undrar jag om det inte vore dags att avskaffa licentiatexamen och att införa obligatoriska handledningskommittéer för doktorander. Dels saknar lic-examen bred internationell jämförbarhet, dels kan den förlänga studietiden eller, än värre, motverka att doktorsexamen över huvud taget avläggs. Handledningskommittéer på tre eller fyra personer – inklusive huvudhandledaren och gärna någon från angränsande ämne – både vidgar rådgivningen och lämnar doktoranderna mindre i händerna på en enda person.
