Att vårdas hemma med IT

Enligt en färsk utredning från Landstingsförbundet och Kommunförbundet, Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård – en redovisning av hur sjukvården använder sina resurser, har Sverige den äldsta befolkningen i EU. Drygt 5 procent av invånarna är över 80 år. De flesta andra EU-länderna ligger på 3-4 procent. Samtidigt pekar befolkningsutvecklingen de närmaste tio åren på att antalet människor som är 85 år och äldre blir fler. Det innebär ett större tryck på vården. Och naturligtvis ökade kostnader. I dag går närmare 70 procent av kostnaderna i vården till personer över 65 år.

Hur ska sjukvården förändras?

Ökningen av antalet äldre, tillsammans med personalbrist och galopperande kostnader, gör att många sneglar på möjligheten att förlägga vården till hemmen.

– Andelen vård och omsorg i hemmen ökar. Med allt fler pensionärer, rekryteringsproblem inom vården och högre förväntad medellivslängd kommer tekniska stöd att behövas alltmer, säger Anita Kemlén vid Carelink, en medlemsorganisation för landsting, regioner, kommuner och privata vårdföretag. Ett av Carelinks syften är att starta och stödja utvecklingsinsatser på IT-området inom vård och omsorg.

Anita Kemlén har god överblick över behovet av vård och omsorg i Sverige, och hon pekar ut flera olika trender som talar för mer vård i hemmen och i vår närmiljö.

– Vi har som individer generellt sett bättre kunskaper om olika sjukdomar, vilket ökar valmöjligheterna för vård. Numera finns också ett bättre teknikstöd för att underlätta vård utanför institutionerna. Människor väljer allt oftare att vårdas och behandlas i hemmet om det går. Det blir också vanligare att man vill vara i den trygga hemmamiljön när livets slut närmar sig, säger hon.

Ökad hemsjukvård

Men förskjutningen från institutioner till hemmen är ingen nyhet. De senaste tio åren har den genomsnittliga vårdtiden minskat med 25 procent. Antalet vårdplatser har minskat med 50 procent. Alltmer vård sker i stället i öppenvård: på sjukhus, i primärvård eller via hemsjukvård. År 1992 fick 35 000 svårt sjuka personer hemsjukvård, år 2002 hade antalet ökat till 80 000 personer. Vid operationer, som tidigare krävde många dagars sjukhusvård, kan patienten numera gå hem samma dag.

Denna utveckling bygger inte i så stor utsträckning på ny teknik. Det gör däremot många av förhoppningarna kring framtidens hemsjukvård. Det handlar bland annat om system för att mäta, registrera och övervaka, exempelvis sensorer som kontrollerar olika hälsotillstånd och kroppsliga funktioner. I en del försök överförs dessa uppgifter till sjukhus och specialister via tele- och datorkommunikation.

Integritetskänsligt

Men det finns de som höjer ett varnande finger. I takt med att hemmen utrustas med modern teknik, som bredband, datorer och mobiltelefoner, öppnas bostaden för yttervärlden.

– Telefonen, radion, tv:n och Internet har tillkommit som förbindelser med det som finns utanför. Vård och övervakning baserad på kommunikationssystem är en logisk fortsättning, säger Jan-Erik Hagberg, universitetslektor vid Tema äldre och åldrande, Linköpings universitet, som forskar om äldres människors teknikanvändning.

En skillnad är dock att kontrollen över telefonen, radion, tv:n och datorn finns kvar i hemmet, medan kontrollen över vårdsystemet hamnar utanför.

– Med snabba nätverk får vi möjlighet att kommunicera med omgivningen utanför hemmet. Men tekniken stärker även omgivningens möjlighet att hitta in i vårt hem och vår privata sfär, säger han.

Detta innebär enligt Jan-Erik Hagberg stora möjligheter men också risker. Hemmet kan bli en arena för en rad verksamheter som hittills har varit både fysiskt och organisatoriskt infogade i olika samhällsinstitutioner.

– Hemsjukvård kan bli en väg in i hemmet för vårdens institutioner, och därmed en kolonisering av ett territorium, ett livsrum, som är personens eget.

Vårdapparaten och vårdens apparater omdefinierar hemmet och gör det till en del av en vårdinstitution. Därmed tillkommer det beslutsfattare att ha synpunkter på hur hemmet ska se ut och brukas.

Han säger också att det paradoxalt nog kan vara så att många skulle föredra att vårdas på en institution, i förvissningen om att hemmet står orört kvar och väntar, framför att vårdas i hemmet och varje stund se att allt inte är vad det har varit.

Hemmets tydliga gränser i väggar, tak och golv är en integritetszon. När man nu med hjälp av sensorer och kommunikationsteknik också kan surfa in till patienten och rentav in i patientens kropp via Internet, passeras nästa gräns.

– När vårdpersonal får möjlighet att läsa av kroppstemperatur och hjärtslag på distans passeras ytterligare en integritetszon. Vad finns kvar då, undrar Jan-Erik Hagberg.

Surfa in i kroppen

En nyckelfråga när vårdsystem i hemmiljö ska utformas är i vilken grad de medger att patienterna har kontroll över hur vården bedrivs, hur den integreras i vardagsvanorna, hur vårdpersonalen agerar, hur apparater och andra vårdredskap utformas och brukas.

– På ett allmänt plan har olika aktörer förmodligen lätt att enas om att de boendes integritet ska respekteras. Risken är ändå stor att olika yrkesgrupper i all välmening handlar på sätt som strider mot de vanor och värderingar som den boende har.

Risken finns också att tekniken inom vården kommer att bli tvingande.

– Precis som många äldre människor i dag stängs ute från traditionella betalningssystem när bankerna bara erbjuder service via nätet, kommer många att tvingas använda IT-systemet i hemmet för sjukvård – vare sig de vill eller inte, säger han.