Nya färger giftigare än gamla

Redan på 1960-talet började man nyttja båtbottenfärg som innehöll giftiga tennföreningar. Då kan inte havstulpaner och sjögräs fästa på skroven, och fartygen rör sig lättare och spar bränsle. År 1989 förbjöds dessa färger på fritidsbåtar, och sedan 2003 gäller förbudet nymålning av fartyg, marinen undantagen.

Vad är problemet med båtbottenfärger?

Mot slutet av 1960-talet upptäcktes att ostronodlingar tog skada av tennföreningar som läckt från färgerna. Valthornssnäckan visade sig vara ännu känsligare. Honor får penisar och blir sterila redan vid ytterst låga halter. Liknande effekter har konstaterats hos ett sjuttiotal olika marina organismer. Människan är också känslig och kan påverkas, exempelvis genom slipdamm.

Sedan 2001 gäller förbud även mot att använda kopparhaltiga färger på fritidsbåtar i Östersjön. Blåstången, som är viktig för hela det marina livet längs kusterna, är ytterst känslig för kopparjoner.

Är de nya färgerna mindre giftiga?

Ett tjugotal nya – och enligt tillverkarna miljövänliga – färger finns nu ute på marknaden. På uppdrag av Sjöfartsverket har jag undersökt giftigheten hos två av de effektivaste färgerna och testat dem på två vanliga Östersjöorganismer: kräftdjuret Nitocra och rödalgen Ceramium. Färgerna visade sig vara ännu giftigare än de förbjudna färgerna. Nu har vi testat ytterligare två produkter och får liknande resultat.

Vilka gifter som ingår vet vi inte. Det är tillverkarnas hemlighet, och det ankommer på dem att själva avgöra om produkten innehåller bekämpningsmedel. Om inte, behöver den inte granskas av Kemikalieinspektionen. Denna ordning gäller fram till dess att EU:s kemikalielag så småningom träder i kraft.

Finns giftfria alternativ?

Silikonfärger ger en mycket hal yta som hindrar djur och växter att få fäste. Men för att färgerna ska vara effektiva måste fartygen färdas med minst 15 knop.

Fritidsbåtarnas ägare borde ta sig tid att rengöra skrovet innan havstulpanerna fäst ordentligt. I Östersjön svärmar havstulpanerna bara en, högst två gånger per sommar. Skärgårdsstiftelsen försöker nu utarbeta ett system som talar om för båtägarna när larverna är på gång och det är dags att börja skrubba båten. Finlandsfärjorna gör detta, fast med hjälp av dykare.