Östersjön

Hur kan vi som konsumenter äta oss till friskare svenska hav? Det kan vi nästan inte alls, enligt en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. Det stora ansvaret ligger hos politikerna.

Syrebristen i Östersjön försämrar torskarnas hälsa och gör dem magrare. Det visar en ny studie av hörselstenar, ”fiskarnas svarta lådor”.

(*UPPDATERING: forskarna bakom den här vetenskapliga studien har bedömts skyldiga till oredlighet i forskning. Läs mer om det i slutet av notisen)Nyfödda abborrar äter hellre mikroskopiska plastpartiklar än naturlig föda – och konsekvenserna blir förödande.

Torskbeståndet i östra Östersjön har återhämtat sig till samma nivå som i slutet av 1980-talet, enligt en rapport från Internationella havsforskningsrådet.

Klimatforskare har länge tänkt sig att ett varmare klimat kommer att öka nederbörden så att floderna fyller på innanhavet med mer sötvatten.

Till skillnad från de öppna oceanerna och även oceanernas bihav, som Nordsjön, är Östersjön ett nästan avskuret brackvattenshav.

Varje år beger sig ungefär en miljon lediga, hoppfulla svenskar till våra sjöar och hav för att fiska. Och visst nappar det.

Det brittiska National Physical Laboratory har visat att svärden är av stål med hög kolhalt och mycket hårda.

Bilar, konstgödsel och av­lopp är de viktigaste källor­na till kväve och fosfor som göder havens bottnar till döds.

Ett pärlband av kallvattenskoraller sträcker sig längs havsbottnen från den nordnorska kusten ända ner till vattnen utanför Västafrika.

Andrej, vår ryske kollega, kommer springande in i fikarummet. I handen bär han en utskrift från maskinen som analyserar DNA: "Det är något konstigt med de här proverna. De flesta är likadana.

År 1962 publicerade den amerikanska marinbiologen Rachel Carson boken Silent Spring. Året därpå kom den på svenska, Tyst vår.