Bondens dröm kan bli mardröm
Att få bort ogräs från åkern utan att störa grödan är varje odlares dröm. Men glyfosat, ett av världens vanligaste ogräsmedel, tar kål på all växtlighet, förutsatt att grödan inte är genetiskt modifierad. Medlet verkar genom att blockera ett enzym som växterna använder för att framställa aminosyror.
I främst USA odlas majs-, raps-, soja- och bomullssorter som inte är lika känsliga för glyfosat. Skyddet bygger på att dessa sorter har tillförts gener som gör att de producerar större mängder än normalt av det enzym som behövs för att tillverka aminosyror. Nu har amerikanska forskare framställt en majssort som kan komma att uppfylla bondens dröm, åtminstone på kort sikt.
Jordbakterier påverkas inte av bekämpningsmedlet eftersom de bär på gener som gör det möjligt att bryta ner glyfosat. Forskarna valde ut en bakterie som bär på tre besläktade gener för ett enzym kallat GAT och som långsamt spjälkar glyfosat. Genom att först slå sönder och sedan sammanfoga olika bitar av generna fick de fram ett superenzym som arbetar 10 000 gånger snabbare. Denna supergen har de sedan fört över till majs som därmed tål mycket höga doser av ogräsmedlet.
Men gener kan hoppa från en art till en annan, särskilt om de är närbesläktade. Om denna supergen skulle hamna hos ogräs, har man skapat sig riktigt stora bekymmer – ett superogräs som glyfosat inte biter på. Det finns dock tid till eftertanke, för det tar åtminstone fem år innan utsäde med supergenen kan komma ut på marknaden, skriver tidskriften Science.
– I Sverige är glyfosat det enskilt största bekämpningsmedlet inom lantbruket. I fjol sprutades mellan 600 och 700 ton glyfosat på åkrarna, berättar Peter Bergkvist vid Kemikalieinspektionen.
Men eftersom vi inte odlar genetiskt modifierade och glyfosatresistenta grödor hos oss, behandlas åkrarna efter skörden eller före sådden för att få bort flerårigt ogräs.
