’Rätt’ man
Det påverkar såväl krig och fred som välståndsutvecklingen i världen. Ska datorerna hjälpa rätt man att vinna? frågar vi i en artikel i detta nummer. Med ”rätt” avses då inte vem av de två som kan förväntas göra den bästa insatsen, utan i vad mån den demokratiska valproceduren fungerar effektivt och klanderfritt. En tredjedel av de amerikanska väljarna kommer att rösta med äldre metoder, bland annat de famösa hålkort som användes i Florida för fyra år sedan. En tredjedel kommer att rösta med optisk läsning och en tredjedel med nyutvecklade röstdatorer som nu för första gången prövas i stor skala. Innan du sätter dig på första parkett inför rösträkningen, läs artikeln ”Hjälper datorn rätt man att vinna?”. Mer om valet finns för övrigt på sidan X.
Antalet professorer i Sverige har fördubblats på tio år. Det beror inte på att högskolan har byggts ut utan på att universitetslektorer kan bli professorer inte bara genom att söka en anställning som råkar ha blivit ledig, utan också genom att befordras på egna meriter som forskare och lärare. De farhågor som framförts om att befordrade professorer skulle komma att utgöra ett B-lag har kommit på skam. Tvärtom har kraven varit höga, utnämningarna har möjliggjort nya forskningsinsatser och andelen kvinnor bland professorerna har fördubblats från 8 till 16 procent. För mig som förde fram denna befordringsreform i en ledare redan 1989 (och 1995 yrkade på ändringar i den halvhjärtade reform som då genomförts, ändringar som sedan realiserades), är utvecklingen mycket tillfredsställande. Men nu gäller det att den kommande forskningspropositionen bygger vidare på den bas som skapats. Förväntningarna på permanenta resurstillskott är stora runt om i landet.
