Har FN spelat ut sin roll?
Det pågående massmordet i Darfurregionen i Sudan visar att FN har svårt att hantera problem inom stater. Forskning & Framsteg ställer tre frågor till folkrättsforskaren Gustaf Lind vid Stockholms universitet som har studerat problemet.
1. Står FN inför en kris vad gäller Sudan?
– Ja, ser man till vad som sker i Sudan just nu, så visar FN för liten handlingskraft. Vetorätten i säkerhetsrådet gör att FN ofta är förlamat. Vissa permanenta medlemmar vill heller inte ha effektiva åtgärder.
2. Vad finns det för alternativ?
– Jag anser att så kallade regionala organisationer kan och bör få större utrymme i folkrätten när FN:s säkerhetsråd är lamslaget. Exempel på sådana organisationer är EU, Nato och Afrikanska unionen. Den senare borde få möjlighet att ingripa i Darfurregionen, eftersom det pågår massiv kränkning av mänskliga rättigheter. Till en början skickade Afrikanska unionen 300 observatörer. Styrkan har sedan ökat till 3 000, men Darfur är till ytan lika stort som Frankrike. Afrikanska unionen skulle kunna göra mer. Regionala organisationer har enligt FN-stadgan informationsplikt till FN, så en viss kontroll finns ändå kvar. Man kan säga att FN kan decentraliseras genom att de regionala organisationerna – som måste bestå av minst två stater och vara permanenta – ges både större möjligheter att ingripa och starkare folkrättslig ställning.
3. Kan det inte vara ett problem att vilka stater som helst skapar en sådan regional organisation?
– Jo, det kan det vara. Det finns en risk om man släpper för mycket på säkerhetsrådets kontroll och insyn. Men att uppmuntra regionala organisationer är ändå bättre än att enskilda stater själva kör över FN. De regionala organisationerna kan moderera de enskilda staternas egenintresse och, som sagt, FN kan ändå behålla en viss kontroll.
