Inte konstigt att namnlistorna blev fel

Namnen som sjukhusen i Thailand publicerade på webben och satte upp på anslagstavlor var ofta felaktiga. Men få klandrar en överbelastad sjukhusadministration för att svenska namn stavades uppenbart fel, att förnamn och efternamn kastades om eller att svenska ord, som fru och körkort, misstogs för att vara personnamn.

Vad som kanske kan verka mer förvånande är att det var problem också när svensk administration upprättade sina förteckningar över saknade. När listorna offentliggjordes i de nordiska grannländerna visade det sig att också de innehöll många fel. Det är helt enkelt mycket svårare än man kan tro att upprätta listor med personnamn, vilket också bekräftas av Lars Göran Larsson, enhetschef på UD och en av dem som ansvarade för anhörigkontakten de första dagarna.

26 olika Svensson

Det kanske mest uppenbara är att namn kan stavas olika: ett efternamn som Svensson kan stavas på minst 26 olika vis. Och att placera ett mellanslag fel – Degomez eller De Gomez – kan vara ödesdigert.

Får man namnet rätt stavat är det dock inte säkert att det ändå är entydigt. Namn med ursprung i andra skriftsystem kan skrivas på olika sätt som alla kan anses korrekta. Xpyщëв kan skrivas Chrusjtjov på svenska, men Khrushchev på engelska, Hrushtshov på finska och Jruschev på spanska.

Problemen slutar inte där. Det gäller till exempel att avgöra vad som är förnamn och efternamn. Var börjar till exempel efternamnet hos en person vars namn är Hisham Abu Ali Quereshi Noor Eldin? Svaret är att de tre sista namnen är efternamn.

Ett särskilt problem skapar svenska mellannamn, ett begrepp som infördes i och med personnamnslagen 1982. Mellannamn är inte efternamn, utan just ett namn mellan förnamnet och efternamnet. I många listor och databaser skrivs dock mellannamnet som ett första efternamn. I en lista som ordnas efter efternamn är det förstås intressant om mellannamnet skrivs som efternamn eller ej.

Ytterligare en källa till fel är om namnet som skrivs in är det formella namnet eller det informella, som Charlotta och Lotta.

Soundex räcker inte

Det finns några enkla tekniska hjälpmedel. Det första patenterades redan 1918 och kallas Soundex. Det är ett system som radikalt minskar antalet stavningar av personnamn. Soundex och liknande system används i dag i en mängd tillämpningar, till exempel när du söker på namn i telefonkatalogtjänster på internet. Men av de uppräknade problemen med personnamn klarar dessa system bara de fall där ett och samma namn stavats litet olika.

– Regelbaserade lösningar och teckenmanipulering räcker helt enkelt inte, säger Jack Hermansen, språkvetare och vd för Language Analysis Systems, ett amerikanskt bolag som säljer språkteknologi för personnamn.

Han har tillsammans med sina medarbetare samlat på sig över en miljard personnamn från 200 länder. Med hjälp av dessa har de byggt upp en databas som kan användas i flera olika språkverktyg. En användare kan till exempel se vad som är förnamn och efternamn. Det går att se hur vanliga olika stavningar är. Databasen kan också användas för att bestämma ett namns etniska ursprung, för att avgöra kön och i vissa fall även civilstånd och religiös status. Där finns också särskilda stöd för att översätta namn mellan olika skriftsystem och språk, för att kunna jämföra namn och söka i listor skrivna på olika språk.

Rätt från början

Den viktigaste lärdomen som Jack Hermansen drar av tjugo års erfarenhet med namnarbete är dock hur viktigt det är att sätta in resurserna tidigt.

– Det kritiska momentet är när namnet första gången matas in i systemet. Då har man i bästa fall muntlig kontakt med den som lämnar namnet, och det är då man har störst chans att göra rätt.

Om den som matar in namnet har utbildats i namnkunskap och dessutom har ett hjälpmedel för att kunna ställa uppföljningsfrågor, ökar chanserna dramatiskt för att namnet och därmed listan ska bli korrekt.