Risk för rekyl när EU använder censurvapnet

Sju procent av svenskarna tar del av Rysslands mediekanaler RT och Sputnik. Nyligen beslutade EU att blockera kanalerna, men är censur rätt vapen, undrar Charlotte Wagnsson, professor vid Försvarshögskolan, som studerat rysk informationspåverkan.

Publicerad
20,6 procent av svenska män i åldern 18—29 år tar del av de ryska statskontrollerade mediekanalerna RT och Sputnik. Nu har EU blockerat kanalerna.
Bild: Jürg Vollmer, Wikimedia

RT och Sputnik har varit de viktigaste internationella mediekanalerna för Rysslands statsunderstödda informationspåverkan. Den 2 mars meddelade EU-rådet att man blockerar sajterna och deras innehåll i andra kanaler. Även Google och Youtube har blockerat innehåll från RT och Sputnik. ”Systematisk informationsmanipulering och desinformation från Kreml tillämpas som ett operativt verktyg i Rysslands angrepp mot Ukraina. Det utgör också ett betydande och direkt hot mot EU:s allmänna ordning och säkerhet”, sa Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant i ett uttalande när blockaden presenterades

Remarkabel censuråtgärd

Alla internetleverantörer i Europa förväntas följa EU-förordningen och i Sverige är Post- och Telestyrelsen, PTS, tillsynsmyndighet. Att blockera innehåll på nätet kan strida mot nätneutralitetsförordningen, men EU-förordningen innebär att man kan göra ett undantag, skriver PTS på sin sajt.

Charlotte Wagnsson är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och studerar rysk informationspåverkan.
BIld: Anders G Warne

Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, menar att censuråtgärden är remarkabel.

– I Sverige har vi verkligen inte en tradition att tänka i de banorna utan av att försöka undvika censur, säger hon.

– Man kan verkligen diskutera om det är en vettig åtgärd, dels för att Ryssland kan ta det till intäkt för att stänga ned mediekanaler, dels för att man kan ha en principiell diskussion om hur frikostig man ska vara med att ta till censurvapnet.

Charlotte Wagnsson har själv studerat hur svenska mediekonsumenter tar del av just RT och Sputnik. I en studie, publicerad i Information, Communication & Society så sent som 22 februari, visar hon att sju procent i Sverige tar del av RT:s och Sputniks innehåll regelbundet eller ibland. De manliga konsumenterna är tre gånger fler än de kvinnliga och den högsta andelen återfinns bland män i åldern 18–29. Av dem uppgav 20,6 procent att de tog del av RT och Sputniks innehåll.

Många besökare sympatiserar med innehållet

– Deras åsikter, bland annat i synen på Ryssland, överensstämmer mer med innehållet i de här medierna än för personer som inte tar del av dessa medier. Det var till exempel fler av RT- och Sputnikkonsumenterna som tyckte att Sverige överdrev hotet från Ryssland, och som ansåg att Sverige är onödigt kritiskt mot Ryssland, säger Charlotte Wagnsson.

Om studien

Enkätundersökningen genomfördes av Novus i november 2020 och 3 033 svenskar mellan 18 och 89 år deltog. Studien ingår i forskningsprojektet Informationspåverkan – sårbarheter och effekter som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Resultaten är publicerad i Information, Communication & Society.

Det tyder på att åtminstone majoriteten av konsumenterna inte besöker sajterna enbart av nyfikenhet utan för att de faktiskt sympatiserar med deras linje, alternativt att medierna påverkar dem i den riktningen.

– Det utesluter förstås inte att vissa konsumerar RT eller Sputnik för att sätta sig in i meningsmotståndares argument eller för att kunna kritisera dem, säger Charlotte Wagnsson.

Förutom att sprida en viss bild av Ryssland utmålar sajterna generellt sett Sverige som ett riktigt dåligt land, sämre än de andra nordiska länderna, som dock också skildras mestadels negativt.

– Jag kallar det inte för propaganda. Det är snedvriden information. Allting är inte falskt men sammantaget är det så snedvridet att det blir en falsk bild av verkligheten, säger Charlotte Wagnsson.

Följer fler utländska medier

Svenskarna som konsumerar ryskt statsunderstött medieinnehåll utmärker sig genom sina partisympatier: En stor andel, 26 procent, är anhängare av utomparlamentariska partier – det framgår inte vilka och om de står till höger eller vänster på den politiska skalan. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet hamnar på andra respektive tredje plats när RT-/Sputnik-konsumenterna anger vilket parti de sympatiserar med. Det är också tydligt att de som tar del av ryskstödda medier följer fler utländska medier än genomsnittet: 95 procent av dem jämfört med totalens 65 procent. När det gäller svenska alternativmedier är skillnaden ännu större: 82 procent jämfört med 28 procent av alla tillfrågade.

Tänk efter innan du delar innehåll om kriget i sociala medier

Här är Charlotte Wagnssons råd:

  1. Dela inte innehåll utan att veta säkert att det stämmer. Om det är svårt att veta kanske du inte ska dela.
  2. Var försiktig med innehåll som piskar upp stämningen. Syftet med informationspåverkan är att söndra motståndaren. Avsändaren vill att svenskar ska bli osams inbördes och att europeiska länder ska ställas mot varandra.
  3. Det är för mycket fokus på att avgöra vad som är sant och falskt – se till den större bilden, inte till detaljerna.

Ytterligare en iakttagelse i studien är att de som följer RT och Sputnik är mer benägna att dela innehåll i sociala medier och mer villiga att sprida nyheter utan tydlig källa. De är också mer benägna än genomsnittet att dela med sig av uppgifter som de misstänker är falska.

– De är mer benägna att instämma i att de kan dela nyheter utan att veta var innehållet kommer ifrån och trots att de inte är säkra på att innehållet stämmer. De är liksom mer vårdslösa i sitt delningsbeteende, säger Charlotte Wagnsson.

Risken är därför att mediekonsumenterna blir budbärare åt Ryssland och bidrar till den typ av polarisering inom Sverige och Europa som Rysslands informationspåverkan syftar till, vilket är vad EU har tagit fasta på när de har valt att blockera RT och Sputnik.

– Det visar hur allvarligt EU ser på det här och hur medveten man är om vilken otroligt stor publik de här två kanalerna har haft i Europa. I Tyskland gjordes sådana åtgärder redan tidigare i februari.

Åtgärden har kritiserats, bland annat av Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige. I en intervju med SvD argumenterar han för att man som försvarare av pressfrihet inte kan använda censur.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Censur starkaste åtgärden

År 2017 skrev Charlotte Wagnsson tillsammans med en kollega en forskningsartikel om vilka motåtgärder stater kan använda mot informationspåverkan. De presenterar en fyrgradig skala där censur, eller ”blocking” som de kallar det för, är det hårdaste motmedlet. EU har tidigare arbetat med att bemöta Rysslands informationspåverkan med motinformation (”countering”), som är steg 3 på skalan. Även det är en offensiv åtgärd som riskerar att piska upp stämningen, enligt Charlotte Wagnsson. De mjukare alternativen är ignorering och neutralisering, att kommunicera sina egna berättelser och värderingar utan att gå i debatt med den motsatta sidan.

– Vi måste diskutera i efterhand om EU:s blockeringsåtgärd verkligen var bra. Nu har EU förmodligen funderat under en längre tid, eftersom kanalerna har funnits så länge och den snedvridna rapporteringen har pågått så länge. Det kan inte ha varit något man hittade på över en natt. Men det betyder inte nödvändigtvis att det är rätt. Det är jätteviktigt att hänga kvar i den frågan och den kräver en efteranalys.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor