Tangentbord på kontokortet
Det ser kanske inte så ovanligt ut först. En montör tar fram sitt plastkort för att komma in i ett elskåp. Det märkliga är att han inte trycker in sin personliga kod på en knappsats intill skåpet utan direkt på sitt eget passerkort. Kortet kommunicerar via radio med säkerhetsdatorn, som öppnar dörren om kortet och koden är rätt. Senare kopplar samma kort automatiskt upp montören mot rätt sidor i datorn. Ingenstans behövs ett tangentbord som kan gå sönder, förstöras eller avlyssnas.
Exemplet är ett av två pilotfall där ett nytt slags plastkort med eget tangentbord just nu prövas. Idén anses så unik och lovande att den har belönats med ett av EU-kommissionens tio högt aktade IT-priser (European IST Prize).
Stina Ehrensvärd, industridesigner på företaget Cypak som utvecklat kortet, berättar att inspirationen kom från otympliga inloggningsdosor för banktjänster på internet. Med sådana dosor finns det risk för att någon avlyssnar tangenttryckningarna när man knappar in koden. Med det nya kortet krypteras koden direkt och lämnar därmed aldrig kortet.
Kortet är inte tjockare än ett vanligt kreditkort och behöver inga batterier. För att skicka koden från kortet till terminalen används radioidentifiering, RFID (se Bättre kontroll med kretsmärkta varor, F&F 4/04). Radions räckvidd är dock starkt begränsad och fungerar i praktiken bara vid direktkontakt – användaren lägger helt enkelt kortet på terminalen. En fördel med så svag radio är att priset blir lågt på både kortet och kortläsaren.
Det saknas dock inte konkurrenter:
– Det finns säkert 10-20 olika lösningar, berättar Rolf Myrhage som är ansvarig för kort på Nordea. Först måste någon av dem bli världsstandard, för vi kan inte utveckla en egen variant i Sverige.
Bland de tekniska lösningar som konkurrerar märks ett system som arbetar med fingeravtryck i stället för sifferkoder. Lundaföretaget Precise Biometrics har utvecklat en metod där man lämnar sitt fingeravtryck direkt på kortet. Likt Cypaks lösning krypteras informationen innan den skickas vidare. Tekniken är något dyrare än sifferkodslösningen, men en del är kanske beredda att betala mer för att slippa komma ihåg sina koder.
