Vårdnadsdomar respekteras inte

Drygt hundra vårdnadsutredningar och vårdnadsdomar vid 26 tingsrätter har analyserats av fil.dr Annika Rejmer inom ett projekt lett av Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet.

Tingsrätternas handläggning visar sig vara i stort sett densamma som på 1920-talet. Men samhällets syn på föräldrarollen, barnet, samlevnad och konflikter är inte densamma som då.

Särskilt konstaterar Annika Rejmer att tingsrätterna mycket sällan anlägger det numera föreskrivna individuella barnperspektivet. Barnets bästa varken utreds eller beaktas. Tingsrätterna utgår praktiskt taget aldrig från de enskilda fallen utan i stället från det som nämns om barnets bästa i rättskällorna nämligen generella behov som omsorg, fostran, trygghet och skydd mot övergrepp.

I projektet ingår även en enkätundersökning med de berörda. Domare, socialsekreterare och advokater tycker att det är problematiskt att tillgodose både föräldrarnas och barnets rättigheter i handläggningen. Föräldrarna å sin sida hyser inget större förtroende för vare sig socialförvaltningarna eller rättsväsendet, men de anser sig bli bättre behandlade av både domarna och de egna advokaterna än av socialsekreterarna.

Tingsrättsförhandlingen tycks sällan leda till någon konkret förändring. I själva verket får de flesta domar liten betydelse för barnet och föräldrarna, eftersom de i allmänhet inte respekteras och följs, enligt Annika Rejmer. Det är föräldrarna själva som utformar hur omsorg om och umgänge med barnen sker.