Hur påverkar tidig musikträning hjärnan?
Med.dr Fredrik Ullén, själv både aktiv konsertpianist och hjärnforskare vid Karolinska institutet i Solna, jämförde med hjälp av en magnetresonanskamera yrkespianisters hjärnor med andra och han fann ett tydligt samband mellan tidig övning och den vita substansens utseende i hjärnan. I den vita substansen finns de nervtrådar som förbinder olika områden i hjärnan med varandra. Runt dessa nervtrådar bildas ett isolerande skikt, myelin. Ju mer myelin, desto snabbare nervpulser och tjockare fibrer, vilket förmodligen leder till bättre funktioner i hjärnan.
1. Är det bara pianospel som ger dessa effekter?
Skillnaden i hjärnan mellan dem som börjar spela piano mycket tidigt och dem som inte gör det är ganska slående.
Men pianospel är bara en modell. Det är en lätt avgränsad aktivitet som vi kan följa i hjärnan. Liknande effekter skulle man kunna vänta sig hos helt andra experter, exempelvis schackspelare. Detta är en rimlig spekulation, men de är svårare att följa med hjärnstudier, eftersom de delar av hjärnan som är engagerade i dessa aktiviteter är inblandade i så mycket annat.
Poängen är att det är viktigt att träna i barndomen, för vi vet att myelinbildningen i de fibrer som styr fingerrörelser i huvudsak sker före 10-11-årsåldern.
2. Har du tittat på din egen hjärna?
Ja, som så många andra yrkesmusiker började jag öva i 4-5-årsåldern och har tittat in i mitt eget huvud också. Fast egentligen vet vi inte exakt hur mer myelin bidrar till att man blir exceptionellt skicklig. Vid sidan om träning är säkert även gener viktiga för att bli en bra musiker.
3. Hur påverkar spelet andra förmågor?
Man vet från andra studier att musikundervisning är generellt bra. Det är många olika moment som ingår i spelandet. Förutom det rent motoriska måste man läsa noter, hantera olika rörelsesekvenser, följa verbala instruktioner från lärare och dessutom lära sig att arbeta koncentrerat med en viss uppgift.
