Oväntat positivt om vindkraft

Klintehamn, När och Näsudden är tre områden på Gotland med vindkraftverk. Här står sammanlagt 86 vindkraftverk som susar, skuggar och stör utsikten. Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin har framhållit att detta är ett pris vi måste vara beredda att betala för att kunna ställa om vårt samhälle till långsiktigt hållbar energiförsörjning. Frågan är hur högt priset egentligen är.

För att få svar på detta intervjuade forskare vid Högskolan på Gotland 94 personer som bor så nära vindkraftverken att dessa verkligen hörs och syns. I När frågade man alla som bor inom 1 100 meter från två stora vindkraftverk, i Klintehamn ett urval av dem som får skuggor från vindkraftverken när solen går ner och på Näsudden de hushåll som finns ute bland vindkraftverken på själva udden.

Men svaren blev inte alls vad de flesta trott. Av de intervjuade är 85 procent inte störda av ljud från vindkraftverken. När det gäller skuggor är andelen som inte störs ännu högre, 94 procent. Och hela 89 procent anser att deras utsikt inte blivit sämre av vindkraftverk. Till och med på Näsudden, där man frågat de boende mitt bland kraftverken, är det bara 13 procent som anser att deras utsikt störs.

Även om de flesta inte tycker att vindkraftverken är direkt vackra, är det många som lyfter fram att kraftverken för med sig en hel del positiva faktorer, som bättre vägar, ekonomiska fördelar och att vindkraftverken fungerar som landmärke i omgivningen.

Enligt en nyligen genomförd Sifoundersökning, beställd av Sydkraft, är också vindkraft det populäraste kraftslaget. Över hälften av de tillfrågade tycker att vindkraft borde väljas om Sveriges elproduktion skulle byggas ut. På andra respektive tredje plats kom kärnkraft respektive biobränsle.