Frihet hellre än piskor och morötter

**Resultat från könsenkäten i F&F 6/05.**

Varken tvång eller belöningar är rätt väg att gå för att nå ökad jämställdhet. Det anser de nära 2 000 personer som svarade på Forskning & Framstegs tio frågor om könsrelationer och könspolitik.

Från detta finns dock ett par undantag: man vill se rejäla tag mot sexuella trakasserier och gärna en skattereduktion för inköp av hushållsnära tjänster.

Så här svarade ni som deltog (i procent):

**Nej till lägre betygskrav**
Bör det räcka med lägre skolbetyg för sökande av underrepresenterat kön till utbildningar med mycket ojämn könsfördelning?

1. Ja (k: 4, m: 4)
X. Nej, men om det finns fler som har samma poäng ska underrepresenterat kön gå före (k: 59, m: 52)
2. Nej (k: 37, m: 45)

Ytterst få av de svarande vill ha särbehandling av könen vid intag till utbildningar om det innebär att någon som är mindre meriterad får gå före. Denna uppfattning är också praxis vid svenska högskolor och kommer troligtvis att befästas i den proposition som läggs i början av 2006.

Hos jämställdhetsombudsmannen är dock uppfattningen litet annorlunda. Enligt Eva Nikell hos JämO finns det stöd i lagen för att använda särbehandling vid tillfällen där den sökande har tillräckliga kvalifikationer men inte är exakt lika meriterad som goda sökande av det överrepresenterade könet. Skillnaderna i meriter får dock inte vara alltför stora, och exakt var gränsen går är inte prövat.

**Både biologi och kultur**
Vilket av nedanstående stämmer bäst med din syn på hur män och kvinnor egentligen är?

1. De två könen är i allt väsentligt sociala konstruktioner. Det finns inga avgörande biologiska skillnader som medför att kvinnor och män är benägna eller lämpade att göra olika saker (k: 22, m: 16)
X. Både män och kvinnor styrs i ungefär lika hög grad av biologi och kultur (k: 63, m: 57)
2. De två könen är i allt väsentligt biologiska konstruktioner. Kvinnor och män är av naturen benägna och lämpade att göra olika saker (k: 14, m: 27)

En majoritet av båda könen har stannat för att biologi och kultur betyder ungefär lika mycket för mäns och kvinnors benägenhet och lämplighet att göra olika saker. Drygt en fjärdedel av männen har en biologisk syn på skillnader mellan män och kvinnor, medan knappt en fjärdedel av kvinnorna har en social tolkning av könen.

Dessa svar pekar på en av huvudfronterna i dagens debatt, vilken lett till begrepp som likhetsfeminister (som anser att män och kvinnor är väsentligen lika) och särartsfeminister (som anser att könen skiljer sig åt).

**Nej till avtal i hushållet**
Bör sammanboende par skriva avtal om vem som har ansvar för olika uppgifter i hushållet?

1. Ja (k: 4, m: 2)
X. Det är bra med tydlig arbetsfördelning i hushållet, men den ska inte regleras skriftligt (k: 21, m: 24)
2. Nej, tvärtom är det bra om båda två utför alla slags hushållssysslor (k: 75, m: 74)

Idén med skriftliga kontrakt om hushållsgöromålen faller platt. Kraftiga majoriteter av båda könen vill att både mannen och kvinnan ska utföra alla slags sysslor i hemmet, men var fjärde till var femte person föredrar en tydlig arbetsfördelning.

**Ja till skattereduktion**
Bör hushållen få samma skatteminskning för hushållstjänster – städning, tvätt och barntillsyn – som de s.k. ROT-avdrag som innebär skattereduktion för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad?

1. Ja, och skattereduktionen ska vara maximalt ett basbelopp, ca 40 000 kr per hushåll och år (k: 21, m: 28)
X. Ja, och skattereduktionen ska, liksom för ROT-avdraget, vara maximalt 10 500 kr per hushåll och år (k: 37, m: 30)
2. Nej (k: 41, m: 42)

En majoritet, om än ganska svag, anser att skattereduktion för hushållstjänster ska införas i någon form. Något fler män än kvinnor vill ha det större avdraget.

**Litet fredligare med kvinnor**
Skulle världen blir fredligare med fler kvinnor som presidenter och regeringschefer?

1. Ja (k: 50, m: 32)
X. Nej, ingen skillnad (k: 49, m: 63)
2. Nej, tvärtom – mera krig och konflikter (k: 1, m: 4)

Knappast någon tror att det skulle bli mer krig och konflikter med fler kvinnliga ledare. Men kvinnorna har större förhoppningar om att världen skulle bli fredligare med fler kvinnor vid makten.

**Nej till lönebidrag**
Bör staten aktivt försöka förändra att vissa yrken domineras av ettdera könet?

1. Ja, genom ett statligt lönebidrag på 3 000 kr i månaden till personer av underrepresentrerat kön (k: 7, m: 6)
X. Ja, med information och övertalning (k: 63, m: 48)
2. Nej (k: 30, m: 46)

Det statliga lönebidraget blev ingen succé. Däremot vill betydligt fler kvinnor än män att staten försöker bilda opinion för att ungdomar ska välja könsotypiska yrken.

Men även bland män är denna uppfattning nästan lika vanlig som den att staten inte ska lägga sig i.

**Nej till styrd pappaledighet**
Bör Sverige utöka lagstiftningen om sådan pappaledighet som går förlorad om den inte tas ut av fadern?

1. Ja, halva ledigheten var till mamman och pappan (k: 13, m: 9)
X. Ja, 1/3 till mamman, 1/3 till pappan, och 1/3 till föräldrarna att fördela själva (k: 31, m: 27)
2. Nej, föräldraledigheten ska fördelas fritt av föräldrarna (k: 55, m: 63)

Nära två män av tre och drygt varannan kvinna föredrar att hushållen själva får avgöra hur föräldraledigheten ska fördelas mellan föräldrarna. En inte obetydlig minoritet föredrar dock det tredjedelsalternativ som nyligen lanserats i debatten, medan strikt kvotering hälften-hälften gillas av endast en tiondel.

**Skärpta straff för sexuella trakasserier**
Bör straffen för sexuella trakasserier på jobbet eller i skolan skärpas?

1. Ja (k: 58, m: 42)
X. Nej, men de som trakasserar bör tvingas gå i samtalsterapi och utbildning (k: 37, m: 45)
2. Nej (k: 5, m: 12)

De allra flesta svarande vet säkert inte i detalj vilka straff som i dag kan utdelas för sexuella trakasserier, men att attityden emot sådana beteenden är sträng visas av att höga andelar av båda könen antingen vill höja straffen eller införa obligatorisk samtalsterapi och utbildning för förövarna.

Sedan 1 juli 2005 ingår sexuella trakasserier och könstrakasserier i begreppet könsdiskriminering och är således skadeståndsbelagt. Om en arbetsgivare eller högskolerepresentant trakasserar en arbetstagare eller student kan arbetsgivaren eller högskolerepresentanten fällas till skadestånd. Om en kollega eller student trakasserar en annan kollega eller student är arbetsgivaren eller högskolan skyldig att skyndsamt göra en utredning och försöka få stopp på trakasserierna. Skadestånd kan utdömas om arbetsgivaren eller högskolan inte fullgör sin utredningsskyldighet.

**Mäns våld inte naturligt**
Vilket av nedanstående stämmer bäst med din syn på manligt våld?

1. Män är av naturen våldsamma – och många slår sin kvinnliga partner (k: 1, m: 1)
X. Män är av naturen våldsamma, men de allra flesta lyckas lägga band på sig (k:12, m: 20)
2. Det är inte naturligt för män att slå kvinnor. De som gör det är psykiskt sjuka eller störda (k: 87, m: 79)

De flesta menar att det inte är naturligt för män att slå kvinnor. Anmärkningsvärt är att nästan var femte man men bara var åttonde kvinna ser män som naturligt våldsamma. Några svarande har protesterat mot att de inte funnit svarsalternativen vara heltäckande. De menar att det inte är naturligt för män att slå kvinnor men att den rådande könsmaktsordningen ger män tillåtelse att göra det.

**Nej till könskvotering i styrelser**
Bör Sverige lagstifta om minst 40 procent kvinnor i styrelserna för börsnoterade bolag?

1. Ja, och regeln ska även gälla statliga och kommunala bolag (k: 39, m: 17)
X. Ja (k: 6, m: 3)
2. Nej (k: 55, m: 79)

Här finns de största skillnaderna mellan män och kvinnor. I båda fallen är en majoritet emot könskvotering i styrelserna, men medan fyra män av fem är emot är endast något mer än hälften av kvinnorna det. Bland dem som är för kvotering vill de allra flesta att regeln ska gälla även offentligägda bolag.

Forskning & Framsteg framför sitt varma tack till de många F&F-läsare och Bokmässebesökare som svarade på enkäten!
Kikaren vanns av Stellan Marklund, Umeå, och bokpriser gick till Marjatta Sieppi, Nynäshamn, och Bitte Johansson, Göteborg.