Nätverksfamilj inget nytt
Det var sällsynt att gårdar i Västsverige gick i arv i rakt nedstigande led från far till son under 1600-, 1700- och 1800-talen.
I stället ärvdes många gårdar av döttrar eller skiftades mellan mågar, kusiner eller andra släktingar. Eftersom dödligheten var hög var omgiften vanliga, och därför var det vanligt med styvsyskon och styvföräldrar. Familjemedlemmarna kunde också flytta mellan olika gårdar. Det visar kulturgeografen Madeleine Bonow vid Stockholms universitet.
– Detta är ett mönster man kan se i Västsverige, men inte i Mälardalen och Dalarna, säger hon. Vi vet inte riktigt varför dessa skillnader finns, men orsakerna kan vara att Västsverige hade mindre av adelsstyre. Tillgången på jord var också större i Västsverige, eftersom krig och farsoter drabbade befolkningen hårdare.
