Charlotte Erlanson-Albertsson: Leder fri amning till småätande?

Tidigare fanns en utbredd uppfattning om att barn som ammas skyddas mot fetma, jämfört med barn som flaskmatas. I tidskriften Acta paediatrica för Charlotte Erlanson-Albertsson nu fram hypotesen att fri amning kan leda till övervikt senare i livet. Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

– När ett litet barn lär sig småäta uppåt femton gånger om dagen grundläggs ett ätbeteende som är svårt att bli av med. Jag tycker att man ska låta riktigt små barn, kanske upp till tre månaders ålder, äta när de vill. Men därefter bör man vänja barnet vid att ammas kanske fem-sex gånger om dagen, säger hon.

Det finns starka belöningssystem i hjärnan som är kopplade till vår överlevnad. Exempelvis ska vi tycka att det känns bra att äta. Charlotte Erlanson-Albertsson vänder sig mot att föräldrar gör det till en vana att tysta kinkiga barn med mat.

– Modersmjölken är optimal för det lilla barnet, och jag är inte emot amning som sådan. Men jag tycker att man ska vara försiktig med att vänja barnet vid att mat är samma sak som tröst, säger hon.

Att barnen tystas med bröstet gör också att papporna hamnar utanför.

– Det finns annat man kan göra: krama och vara nära barnet, sjunga för det eller avleda det på annat sätt. Och till skillnad från amningen kan papporna delta i detta, säger hon.

Men håller sig då ett litet barn mätt på bröstmjölk i timmar?

– Det finns en uppfattning om att bröstmjölk är lättsmält, men jag har studerat de enzymer som bryter ner mjölkfettet, och processen tar flera timmar. Det finns en amningskult i dag, och den som inte lyckas känner sig otillräcklig. Med fyra timmars vila mellan amningarna hinner de flesta kvinnor producera tillräckligt med mjölk, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.