Xena blir Eris

Den största dvärgplaneten döps om till Eris, osämjans grekiska gudinna.
Publicerad

Eris, eller 2003UB313 som den formellt heter, blev vid upptäckten i januari 2005 känd under det preliminära namnet Xena. Det är den nionde största himlakroppen i vårt planetsystem, men också längst bort av dessa nio – ett varv runt solen tar 553 år.

Med sina uppskattningsvis 3 000 kilometer i diameter är Eris störst bland dvärgarna. Den är till och med större än Pluto, vilket gav upphov till en hetsig debatt bland astronomerna om vad som får kallas planet. Utgången blev som bekant att Pluto degraderades till dvärgplanet, något som fortfarande upprör en del astronomer.

Grekernas Eris framkallade ett gräl bland gudinnorna som så småningom ledde till trojanska kriget. Så illa blir det nog inte, hoppas en av upptäckarna, den amerikanske astronomen Mike Brown, samtidigt som han föreslog att Eris lilla måne skulle döpas till Dysnomia, laglöshetens symbol i mytologin. Nu är båda namnen officiellt godkända, och Eris med sin följeslagare Dysnomia rör sig genom rymden i maklig takt ovetande om det kaos som deras upptäckt orsakat.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor