Caroline Leck – Molnen i Arktis nyckel till kunskap
Vem trodde att plankton i Arktis påverkar jordens klimat? Det gjorde inte heller Caroline Leck när hon började studera moln vid Nordpolen. Nu, efter att ha studerat luftburna partiklar i nästan två decennier, vet hon. Utan en fast kärna blir det inte några vattendroppar och därmed inget moln. Uppåt en miljard fasta partiklar bygger upp de droppar som ett medelstort moln består av. I polartrakterna går det ännu att undersöka hur moln bildas i opåverkad miljö. Det ger svar som är intressanta även på våra breddgrader.
– När jag först reste till Arktis 1991 hade jag föreställt mig att jag skulle få tillgång till ett laboratorium för ren luft. Man trodde då att de arktiska molnen bildades kring partiklar som transporterades dit från lägre breddgrader. Nu vet vi att partiklarna bildas lokalt i öppet vatten mellan isflaken. Där frigörs biologiska partiklar och gas som utgör frön till dropparna i molnen. Det var en stor överraskning.
Molnens färg beror på optiska effekter. Det innebär att bruna moln är rena, medan vita moln är smutsiga! Vita moln innehåller fler partiklar där vattenångan har fördelat sig genom kondensation. När ljuset sprids ser molnen vita ut, fast de är mer förorenade än moln med färre partiklar som delar på samma vattenmängd.
Sommaren 2008 bär det av till Arktis igen, och Caroline Leck får lasta isbrytaren Oden med sina partikelmätare.
– Det är logistiskt mycket tungt och utmanande. Allting rostar och vattnet är minus två grader kallt, så sist höll jag på att förfrysa händerna. Fartygsröken kan förstöra vår provtagning, så det gäller att vända det tunga skeppet upp mot vinden. Vi i Sverige har turen att få forska i så otillgängliga områden, och jag längtar redan tillbaka.
Den globala uppvärmningen lämnar inte Arktis opåverkat, utan förändringen sker här i snabbare takt än på resten av jorden. Men vad den innebär för Arktis klimat är en öppen fråga.
– Om isen smälter gradvis frigörs troligen fler biologiska partiklar från vattnet, och molnen blir vitare. Då reflekteras en större del av solstrålarna tillbaka till rymden och marken kyls av, vilket kan motverka issmältningen. Men även de biologiska systemen sätts ur spel, så egentligen vet vi inte vilken effekt vi ska vänta oss.
