1719 års slag i nytt ljus
Det tjuter i metalldetektorerna när slagfältsteamet sveper över en slänt i Skogsö naturreservat strax sydväst om Stockholm. Det som i dag är en idyll – med hästar som betar i en hage, vackra blommor och sjungande fåglar – var en gång platsen för ett blodigt slag där hundratals människor förlorade livet.
Nu grävs slagfältet ut. Här besegrade svenskarna ryssarna den 13 augusti 1719 i stora nordiska kriget (1700-21). Överallt hittar arkeologerna tunga blykulor från slaget. I just den här slänten är det mest rysk ammunition från musköter, vilket tyder på att svenskarna retirerade. Svenskarna var uppenbarligen i numerärt underläge. Sex bataljoner med omkring 3 600 ryssar hade satts i land för att slåss mot drygt 1 000 svenskar. När mörkret föll slutade striden. Uppåt 500 ryssar och cirka 100 svenskar hade stupat eller sårats. Ryssarna vände hemåt, men frågan om vem som vann slaget är svår att besvara.
– Vi har fynd som tyder på att det står fel eller åtminstone saknas uppgifter i källorna. Ett slag är kaotiskt och det är svårt att i efterhand beskriva vad som hänt, men här verkar något inte stämma. På ett ställe där det enligt svenska källor borde varit full strid, hittar vi inga kulor alls. Vi vet inte hur det ska tolkas, och för att få veta vad det betyder måste vi analysera fynden, liksom avsaknaden av fynd, mer ingående.
Det säger Uppsalaforskaren Tomas Englund som initierade forskningsprojektet om drabbningen vid Södra Stäket (i dag kallat Baggensstäket). Han antyder att en förklaring skulle kunna vara att en bataljon helt enkelt inte stod på plats.
Slaget vid Södra Stäket räddade troligen Stockholm från att intas, men utgrävningen visar att det inte är självklart ens att svenskarna vann slaget. I framtiden ska arkeologerna även analysera ryska vrak, ryssugnar och massgravar i området för att ytterligare försöka fastställa vad det var som hände vid Baggensstäket år 1719.
