Ett grekiskt analemma
Om man observerar solen vid samma tid på dagen under ett helt år upptäcker man att dess position beskriver en åtta, ett så kallat analemma.
Publicerad
Den grekiske astronomifotografen Anthony Ayiomamitis har gjort 46 exponeringar på en och samma filmruta, regelbundet under ett år klockan 12.00 UT (världstid).
Att solen inte bara förflyttar sig rakt uppifrån och ner när sommar övergår till vinter beror dels på att jordaxeln lutar, dels på att jordens bana runt solen inte är cirkelrund utan svagt elliptisk. Analemmats position på himlen påverkas dessutom av vilken breddgrad som observationen görs från och tidpunkten på dygnet. Analemmat förklarar indirekt varför vanliga solur inte fungerar.
Inlagt i förgrunden syns Afaias tempel på ön Egina, byggt strax efter år 500 f.Kr.
