Kerstin Lindblad-Toh – Hundgener skvallrar om sjukdomar
Bland genforskare är Kerstin Lindblad-Toh, 37, redan en kändis. Hon var en av nyckelfigurerna bakom kartläggningen av hela arvsmassan – genomet – hos bland annat musen, hunden och ett slags pungråtta som kallas opossum. Nyligen fick hon som enda svensk European Young Investigator Award. Priset delas ut till unga och särskilt begåvade forskare från hela världen.
– Det är jätteroligt, speciellt med tanke på att priset gäller alla ämnesområden, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Hon växte upp i Täby, pluggade molekylärbiologi på Stockholms universitet och disputerade på Karolinska Institutet. Efternamnet Toh har hon från sin make, som är malaysisk amerikan av kinesisk härkomst.
De senaste åtta åren har hon arbetat på Broad Institute, ett världsledande center för genomik i Boston, USA. Nu är hon tillbaka i Sverige som gästprofessor i funktionell genomik vid Uppsala universitet.
Hon pratar snabbt och detaljerat om sina planer: att med hjälp av så kallade genchips jämföra arvsmassan hos friska och sjuka hundar. Syftet är att hitta arvsanlag kopplade till sjukdomar som drabbar både människor och hundar, till exempel cancer, diabetes och epilepsi.
– I slutänden ska de leda till nya behandlingar för människor, säger hon.
En fördel med att studera hundar är att aveln har skapat raser som drabbas av vissa sjukdomar. Till exempel får älghundar ofta diabetes. Aveln har också format hundarnas arvsmassa så att forskare snabbt kan ringa in ett område som innehåller sjukdomsgener.
Satsningen har redan börjat ge resultat. Ett anlag som i dubbel uppsättning ger boxrar vit päls, har visat sig vara inblandat i sällsynta hudsjukdomar hos människor. Och ett antal gener som ger hundrasen rhodesian ridgeback framåtsträvande päls på ryggen skulle kunna påverka risken för att ett mänskligt foster utvecklar ryggmärgsbråck. Gener hos hundar har också gett nya ledtrådar om orsakerna till skelettcancer och blodcancer.
