Militärutgifter ökar
Trots att konflikterna på jorden har blivit färre ökar de militära utgifterna. Totalt lades 1 204 miljarder dollar på vapen och soldater i världen förra året. Det motsvarar 8 250 miljarder svenska kronor, vilket är ungefär tre gånger så mycket som Sveriges BNP samma år.
Detta innebär en ökning med 3,5 procent sedan 2005, eller med 37 procent sedan 1997, och medför att militären kostar nästan lika mycket som under kalla krigets mest frostiga år. Och troligen rör det sig om ännu högre belopp i verkligheten. Många länder betraktar nämligen uppgifter om militärutgifter som statshemligheter.
– Det är helt klart så att världen ser annorlunda ut i dag än under de första åren efter kalla kriget. Visionerna har förändrats. Då skars militärutgifterna ner kraftigt i både öst och väst, och man hoppades mer på FN, säger Elisabeth Sköns, projektledare vid Stockholm International Peace Research Institute, Sipri.
Den avgörande orsaken till ökningen är USA:s krig i Irak och Afghanistan. USA svarar nu för 46 procent av världens militärutgifter. Näst störst är Storbritannien och Frankrike på vardera 5 procent. Och när USA ökar sina militärutgifter, leder det ofta till en ökning i resten av världen.
– Militära lösningar har blivit mer accepterade. Samtidigt har kriget i Irak försämrat tilliten till det internationella samfundet och därmed försämrat villkoren för FN att lösa humanitära problem, säger Elisabeth Sköns.
En annan nation som spänner sina militära muskler är Kina. Detta land är numera den största militärmakten i Asien.
– Men ökningen i Kina är i linje med deras ekonomi. Och bara 2 procent av BNP går till militären, säger Elisabeth Sköns och betonar att detta inte är särskilt mycket.
I Västeuropa är utvecklingen en annan. Europas militärutgifter har inte ökat under den senaste tioårsperioden, och Elisabeth Sköns menar att anledningen är att vi har en annan syn på säkerhetspolitik.
– Traditionellt sett har Europa under efterkrigstiden satsat mer på mjuka maktmedel. En annan skillnad jämfört med USA är att europeisk säkerhetspolitik inte har global inriktning, utan nationell och regional. Möjligen håller detta på att förändras. Det beror på vad som händer med de militära styrkor för internationella fredsaktioner som nu skapas inom ramen för EU:s säkerhets- och försvarspolitik, säger Elisabeth Sköns.
Militärkostnader Totalt (miljarder USD) / Per invånare (USD)
- USA: 528,7 / 1 756
- Storbritannien: 59,2 / 990
- Frankrike: 53,1 / 875
- Kina: 49,5 / 37
- Japan: 43,7 / 341
- Tyskland: 37,0 / 447
- Ryssland: 34,7 / 244
- Italien: 29,9 / 514
- Saudiarabien: 29,0 / 1 152
- Indien: 23,9 / 21
- Sydkorea: 21,9 / 455
- Australien: 13,8 / 676
- Kanada: 13,5 / 414
- Brasilien: 13,4 / 71
- Spanien: 12,3 / 284
- Sverige: 5,3 / 578
USA i topp. Hur man än räknar är det USA som lägger mest pengar på vapen och soldater.
