Viss tinnitus kan botas
Lotta Fredholms intressanta artikel om tinnitus tar bara i yttersta förbigående upp en vanlig form av tinnitus – den så kallade somatosensoriska. Denna form av tinnitus anses ha samband med spänningar i tuggmuskler, käkleder, nacke och skuldror. Ofta kan då ljudet variera, till exempel vid rörelser av käkarna.
En patient med somatosensorisk tinnitus kan behöva hjälp av såväl tandläkare och läkare som sjukgymnast. Utsikterna att lindra eller bota somatosensorisk tinnitus är tämligen goda, bara tillståndet diagnostiseras och patienten får adekvat behandling.
En primär åtgärd är att korrigera obalanser i patientens bett, speciellt sådana som tvingar underkäken att glida bakåt i käkleden. Slipningarna är i allmänhet mycket små, men stor precision är nödvändig. En bettskena kan ibland vara till stor hjälp. Utförs behandlingen korrekt släpper spänningarna i tugg- och nackmuskulaturen, och tinnitusen dämpas eller försvinner med tiden. Den svenske tandläkaren Assar Bjorne har varit pionjär inom denna terapiform, och många kolleger har följt i hans fotspår. Samma behandlingsmetod har gett positiva resultat hos patienter med Ménières sjukdom, som kännetecknas av yrselanfall, växlande hörselnedsättning och besvärande öronsusningar.
Användning av terapilaser är ett komplement som ger snabbare avslappning i de berörda musklerna.
Det är också väsentligt att informera patienten om vikten av förbättrad kroppshållning för att räta ut nackkotpelaren. Om patienten gnisslar eller pressar tänder bör han eller hon dessutom göras medveten om tänkbara bakomliggande psykologiska orsaker.
Litteratur
Bjorne A, Agerberg G. Symptom relief after treatment of temporomandibular and cervical spine disorders in patients with Ménière s disease: A 3-year follow-up. J Crandomandib Pract. 2003; 21(1):50-60
Bjorne A, Agerberg G. Reduction in sick leave and costs to society of patients with Meniere s disease after treatment of temporomandibular and cervical spine disorders: a controlled six-year cost-benefit study. Cranio. 2003;21(2):136-143
Bjorne A. Assessment of temporomandibular and cervical spine disorders in tinnitus patients. Prog Brain Res. 2007;166:215-219
Tullberg M, Ernberg M. Long-term effect on tinnitus by treatment of temporomandibular disorders: a two-year follow-up by questionnaire. Acta Odontol Scand. 2006;64(2):89-96
Bernhardt O, Gesch D, Schwahn C, Bitter et al. Signs of temporomandibular disorders in tinnitus patients and in a population-based group of volunteers: results of the Study of Health in Pomerania. J Oral Rehabil. 2004;31(4):311-319
Shore SE, Vass Z, Wys NL, Altschuler RA. Trigeminal ganglion innervates the auditory brainstem. J Comp Neurol. 2000;419(3):271-285
Shore S, Zhou J, Koehler S. Neural mechanisms underlying somatic tinnitus. Prog Brain Res. 2007;166:107-123
Shore SE, Koehler S, Oldakowski M, Hughes LF, Syed S. Dorsal cochlear nucleus responses to somatosensory stimulation are enhanced after noise-induced hearing loss. J Neurosci. 2008;27(1):155-168
Chow RT, Heller GZ, Barnsley L. The effect of 300 mW, 830 nm laser on chronic neck pain: a double-blind, randomized, placebo-controlled study. Pain. 2006;124(1-2):201-210.
