Bodil Karlsson

Bodil Karlsson har doktorerat på nattlysande moln och med hjälp av den svenska satelliten Odin upptäckt att de styrs av luftströmmar på andra sidan jordklotet.

Nattlysande moln är ett sommarfenomen på våra breddgrader. De bildas betydligt högre upp än vanliga moln – på cirka 83 kilometers höjd, där luften möter rymden.

– Där uppe hittar vi på sommaren den kallaste platsen över hela jordklotet, och kylan är ett villkor för att en tunn isslöja ska uppstå. Iskristallerna kondenserar på små partiklar som vi tror kommer från utbrända meteoriter, berättar Bodil Karlsson som nyligen lade fram sin avhandling vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.

Molnen som bildas är så skira att de inte går att se på dagarna. Men på natten när atmosfären under dem inte längre är solbelyst syns de tydligt. Odinsatelliten gav forskarna tillfälle att för första gången skaffa sig en helhetsbild av båda halvkloten och de faktorer som påverkar molnformationerna. Dessa bildas som sagt under sommarhalvåret, men det är vinterns luftströmmar på motsatta sidan av jordklotet som styr hur luften rör sig i hela atmosfären.

– Vi har sett hur detta varierar från år till år. Ibland kan molntäcket sträcka sig så långt söderut som till femtionde breddgraden, säger Bodil Karlsson. Men med uppvärmningen av jorden kommer vattenhalten i atmosfären att öka, och då, tror många, kommer de nattlysande molnen att breda ut sig över större delar av vår glob.