Memristorn ser dagens ljus
Nyligen byggdes världens första memristor – en elektrisk krets som har funnits i idévärlden ända sedan 1971. Då förutsades den
bli ett naturligt komplement till de mer välkända motstånden, kondensatorerna och spolarna.
En memristor ändrar motstånd beroende på hur mycket ström som passerat, en egenskap som bland annat gör den lämplig för att skapa digitala minnen. En puls av likström ändrar motståndet, och växelström kan läsa av motståndet utan att påverka memristorn nämnvärt. Memristorer skulle kunna ersätta traditionella transistorer eller användas för att bygga konstgjorda neurala nätverk.
Den nyligen framställda memristorn består av två lager titandioxid, där det varierande motståndet orsakas av underskott på syreatomer.
– Just nu arbetar vi med att hitta bättre ämnen. Vi bygger också olika typer av kretsar för att bättre förstå hur memristorer fungerar och kan utnyttjas, säger Stanley Williams som deltagit i arbetet vid Hewlett-Packard Labs.
Forskningen publiceras i Nature.
