Etnicitet ett hinder – i okvalificerade yrken

Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth vid Handelshögskolan i Kalmar har sökt över 3 000 arbeten. Men inte med egna namn och meriter, utan med namnen Ali, Mohammed och Resa respektive Lars, Erik och Karl. Jobbansökningarna är en del i deras forskning om etnicitet och arbetsmarknad.

– Diskriminering är ett svårfångat fenomen, men med denna metod har vi lyckats nyansera bilden av fördomarna på arbetsmarknaden, säger Dan-Olof Rooth.

Variation mellan yrken

Forskarna sökte arbete som bland annat dataspecialist, lärare, säljare, fordonsförare, restaurangbiträde, redovisningsekonom och byggnadsarbetare.

Det visade sig att sanno­likheten att kallas till intervju var 50 procent högre om man har ett svenskt namn än om man har ett arabiskt, förutsatt att meriterna och arbetslivserfarenheterna var identiska. Men – variationen mellan olika yrkesgrupper var stor.

Bland fordonsförare, restaurangbiträden, byggnadsarbetare och säljare var sannolikheten två tre gånger större för en person med svenskt namn än för en med arabiskt. Men när det gällde redovisningsekonomer, dataspecialister och lärare hittade forskarna ingen nämnvärd skillnad.

Det är alltså främst inom lågkvalificerade yrken som diskrimineringen sker, och inom sektorer där andelen utlandsfödda redan är stor. Varför?

– Det var ett oväntat resultat, men man har sett liknande fenomen i USA, säger Dan-Olof Rooth. Om företaget vill ha balans i personalens etniska sammansättning anställer man gärna invandrade personer i sektorer med få invandrade, men där det finns många försöker man hålla balansen genom att inte anställa fler. Men detta är spekulationer.

Det finns även en tydlig könsskillnad – manliga rekryterare behandlar ansökningar från personer med arabiska namn mer negativt än kvinnliga rekryterare, vilket ligger i linje med de undersökningar som visar att män generellt är mer negativa till invandrade personer än kvinnor.

Språkkunskaper viktiga

Dessutom visade det sig att arbetsplatser med färre än 20 anställda är mindre benägna att kalla personer med arabiska namn till intervju. Även arbetsplatser i områden med många invandrade visade sig i lägre grad kalla personer med arabiska namn till intervju.

Tidigare studier visar att var fjärde invandrad från Afrika och Mellanöstern menar sig ha blivit diskriminerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland dessa grupper är också mycket högre än bland infödda, men tycks inte minska med ökad utbildning hos dessa grupper. Hur hänger detta ihop med resultaten?

– Det är något för fram­tida forskning, säger Dan-Olof Rooth. En orsak kan vara bristande kunskaper i svenska som kommer fram i en intervjusituation, men i våra ansökningar var svenskan perfekt. Den invandrade professorn som kör taxi är ingen myt, men att det är diskriminering som är orsaken till att han kör taxi kan vara en myt, eftersom diskrimineringen främst gäller okvalificerade yrken. I kvalificerade yrken är meriterna trots allt det viktigaste.

Inte ren rasism

Institutet för arbetsmark­nadspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet har i flera studier funnit att saker som sjukfrånvaro, arbetslöshet och bidragsberoende ”smittar”, det vill säga är vanligare bland dem som har många utsatta i sitt närområde eller sin omgivning. Vad gäller sjuk­frånvaro har man sett viss smittoeffekt inom olika invandrargrupper. Kan detta eventuellt påverka bedömningen hos rekryterarna?

– Om ren rasism skulle utgöra huvudförklaringen till våra resultat så skulle graden av diskriminering vara likartad i alla sektorer, säger Dan-Olof Rooth.

– Men eftersom vi ser skillnader mellan yrkesområdena verkar det i stället vara speciella yrkesfaktorer som styr. Kanske har rekryterarna specifika bransch­kunskaper om gruppen med utländsk bakgrund som de agerar utifrån. Att finna förklaringar till varför människor diskriminerar är en väldigt viktig fråga att försöka reda ut, säger han.