Allt fler bakterier tål antibiotika
Sedan penicillinet togs fram för 65 år sedan har antibiotika revolutionerat behandlingen av infektionssjukdomar. Men i takt med att allt fler bakterier blir motståndskraftiga riskerar vi att hamna i samma situation som rådde innan det fanns antibiotika.
Det är framför allt en överdriven användning som leder till resistens. I en sammanställning, Swedres 2007, gjord av Smittskyddsinstitutet och Samarbetet mot antibiotikaresistens (Strama), framkommer att mer än vart tredje svenskt förskolebarn fick antibiotika förra året. Motsvarande andel för hela befolkningen är 25 procent. Allra mest antibiotika använder människor i Stockholms län, med 485 recept per tusen invånare och år.
Smygande resistensutveckling
En positiv trend i Sverige är den minskade användningen av så kallade kinoloner, ett slags antibiotika som kan användas mot många olika bakterier. Det är denna typ av bredspektrumantibiotika som starkast driver på resistensutvecklingen. Men även om användningen minskar, är i dag cirka 13 procent av bakterierna resistenta mot kinoloner.
Tuberkulos är utan antibiotika en dödlig sjukdom. I Sverige konstaterades förra året knappt 500 fall, och i drygt 4 procent av dessa visade sig bakterierna vara resistenta mot minst två olika slags antibiotika.
Under första halvåret 2008 rapporterades också knappt 580 nya fall av meticillinresistenta stafylokocker, MRSA. Det är en ökning med 5 procent sedan motsvarande period året före. När det gäller vankomycinresistenta enterokocker har ökningen under samma tid varit dramatisk, med 25 gånger fler fall!
Antibiotikaresistens är inte ett problem som respekterar nationsgränser, och i Europa skiljer sig olika länders antibiotikaanvändning åt. I Frankrike använder invånarna mest antibiotika, och enligt projektet European Survilliance of Antimicrobal Convention säljs här tre gånger så mycket antibiotika som i Nederländerna, som har Europas lägsta förbrukning.
Slarvig användning inom äldrevården
Att bakterier kan bli motståndskraftiga mot antibiotika beror till stor del på att medlen används felaktigt inom vården. I en inventering som Socialstyrelsen gjort visade sig bara hälften av landets vårdcentraler ha tillgång till stöd från infektionsläkare. Både i primärvården och på sjukhusen saknas ofta riktlinjer för vilka prover som bör tas och vilka antibiotika som bör ges vid olika typer av infektioner. Patienterna riskerar då att antingen få fel slags antibiotika eller att behandlas i onödan. Särskilt illa ställt är det på äldreboenden, där läkarna ofta ställer diagnos och ordinerar antibiotika per telefon.
”Ingen skulle acceptera att andra behandlingsmetoder sattes in på samma svaga underlag som man i dag ger antibiotika”, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i en kommentar till studien.
Förslag om nationell databas
Nya former av resistens registreras inte, och resistensproblem vid vanliga men icke-allvarliga infektioner, som urinvägsinfektion, upptäcks ofta sent eller inte alls.
I ett gemensamt förslag till regeringen föreslår därför Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Strama och Sveriges kommuner och landsting att staten inrättar ett nytt nationellt system för att övervaka utvecklingen av resistens. Där ska data dagligen hämtas från lokala och regionala laboratorier och samlas i en riksomfattande databas.
Parallellt med att man försöker övervaka och begränsa användningen pågår forskning. Amerikanska och tyska forskare skrev nyligen i tidskriften Cell att de tagit fram en ny typ av antibiotika från ämnen som jordbakterier normalt använder för att döda andra bakterier. Dessa bör inom några år kunna användas mot tuberkulos som är resistent mot alla i dag tillgängliga antibiotika. Men, skriver forskarna, även nya antibiotika måste användas på ett ansvarsfullt sätt för att hindra att bakterier blir resistenta.
