Åldersblandade klasser sämre än vanliga
I årskurs 6 är eleverna i åldersblandade klasser fem procentenheter sämre i matematiska och språkliga test än elever i traditionella klasser. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Elly-Ann Johansson vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, är en av rapportförfattarna. Hon är inte förvånad över resultatet. Det har tidigare, mindre studier redan antytt.
– Det som förvånar är att man har infört åldersblandade klasser på så bred front utan att ha haft ett positivt underlag för det.
I åldersblandade klasser går barn från två eller tre årskurser tillsammans. De är vanliga på landsbygden där det är ont om elever, i så kallade B-skolor. Men på 1990-talet blev åldersblandade klasser populära av pedagogiska skäl. Barnen skulle ta ansvar för och lära av varandra. Bland annat har det hetat att åldersblandade klasser skulle vara gynnsamma för flickor, svaga elever och barn födda utomlands, något som rapporten inte styrker.
År 2000 gick en fjärdedel av alla skolelever i årskurs 4 och 5 i åldersblandade klasser. På lågstadiet är andelen ännu större.
Undersökningen omfattar 8 500 elever i 35 kommuner, som har följts från årskurs 3 och genom hela grundskolan. Ett rikt bakgrundsmaterial från enkäter med föräldrar och lärare har gjort det möjligt att ta hänsyn till sådant som skulle kunna snedvrida resultatet. En viktig sådan faktor är att lärarna i åldersblandade klasser tycks lägga mindre vikt vid läxor, baskunskaper och formella prov.
Rapporten har även tittat på betygen i årskurs 9, men där finns inga skillnader.
– På högstadiet går de allra flesta i vanlig klass, säger Elly-Ann Johansson. Gissningsvis har eleverna under de tre åren tagit igen det som gjort att de hamnat på efterkälken.
