Wikipedia mellan pärmarna

När det gäller internet är det svårt att göra förutsägelser som sträcker sig mer än ett par år framåt; längre fram i tiden höljs nästan allting i dunkel. Ett lysande undantag från detta är Wikipedia, uppslagsverket som är öppet för alla att läsa och redigera. Allt pekar nämligen på att Wikipedia finns kvar om fem och om tio år, dessutom i större och bättre form än i dag.

Därför är det intressant att se vad som händer när texter från eller om Wikipedia sätts på pränt. Vad händer när internetkultur fixeras mellan bokpärmar? Här följer en titt på fem böcker publicerade under 2008.

Det djärvaste av bokprojekten är Das Wikipedia Lexikon in einem Band, som innehåller drygt 50000 av de mest sökta uppslagsorden på tyska Wikipedia. Som uppslagsbok står den sig väl i konkurrensen, inte minst för att verket är relativt enkelt och billigt att uppdatera.

Tyvärr medför bokformatet begränsningar som webben saknar. Det märks till exempel i artikeln om elektronrör. I sin webbversion har den fått pris för sin kvalitet, men i boken har den kortats från 10000 till 100 ord. Det är svårt att se när boken vinner över webben, förutom vid strömavbrott. Med sina 1000 sidor är Das Wikipedia Lexikon knappast ens mer portabel än en dator.

En mer lovande idé är Svenska fåglar. Boken innehåller Wikipediaartiklar om sju fågelarter, som beskrivs med ett djup som man sällan hittar i fågelböcker. Till skillnad från ett lexikon är detta en bok som man kan tänka sig att läsa en längre stund, vilket motiverar en version på papper.

Den svaga punkten i Svenska fåglar är i stället struktur och utseende, som i vissa avseenden är direkt undermålig och får en att längta tillbaka till datorskärmen. Läxan är uppenbar: om artiklar från Wikipedia ska bli böcker måste det finnas en redaktör som ansvarar för bokens helhet.

Två helt andra böcker är How Wikipedia works och Wikipedia – the missing manual. Som namnen antyder är de handböcker i hur man använder Wikipedia, riktade till både läsare och skribenter. Båda böckerna påpekar mycket riktigt att det redan finns otaliga guider på internet – men att det är svårt att hitta en heltäckande vägledning till att förstå Wikipedia.

De som får ut mest av handböckerna är förmodligen de som redan har ägnat lite tid åt Wikipedia. I böckerna kan de upptäcka aspekter av uppslagsverket som de har missat: samarbetsprojekt om artiklar, praxis för namngivning och hur man hanterar vandalisering.

Böckerna gör också tvivelaktiga anspråk på att fungera som referensverk. Om man arbetar på Wikipedia, varför skulle man vilja slå upp saker i en bok när man enkelt kan söka upp mer aktuell dokumentation? Detta har How Wikipedia works tagit fasta på och finns sedan januari i sin helhet bland hjälpsidorna på Wikipedia – öppen för alla att läsa och redigera.

Även nybörjare kan få ut mycket av handböckerna. Man kan till exempel lära sig knep för att skilja bra artiklar från dåliga, hur man använder kategorier för att hitta fler artiklar inom ett område och hur man bär sig åt om man hittar fel.

Ordföranden för Wikipedias stödförening i Sverige, Lennart Guldbrandsson, har skrivit en svensk handbok – Så fungerar Wikipedia. Liksom i de två handböckerna ovan görs i den en genomgång av hur man beter sig som läsare och skribent på Wikipedia, men beskrivningarna är snabbare och mindre detaljerade. Det är ett stort plus – detaljer lär man sig bättre efter hand; som nybörjare vill man helst ha en översikt.

Det avgjort bästa med boken är de mer eller mindre personliga berättelserna om hur Wikipedia växt fram, kontroverser som funnits inuti och omkring Wikipedia och hur dess framtid planeras. Här tillför Guldbrandssons bok något nytt – det är inte bara en ersättning för ett antal sidor på internet. Och även om boken skulle lanseras online är detta läsning man hellre gör i en fåtölj än på en skrivbordsstol.

Tyvärr är Så fungerar Wikipedia oputsad när det gäller utseendet, men har till skillnad från Svenska fåglar ett tydligt upplägg. Då är halvfula bilder och stavfel förlåtliga – även om man kanske skulle vilja rätta till dem medan man läser.