Bild: HST
Orionmolnets geografi
Orionnebulosan M42 är ett av de ljusast lysande gasmolnen på himlen – den går till och med att se med blotta ögat. Förutom från vatten lät vi Odin registrera signaler från många andra molekyler inuti stjärnbildningsmolnet i Orions bälte. På så sätt har vi kunnat klarlägga både kemiska och fysikaliska egenskaper i molnets olika delar.
Vi fann 38 kända molekyler, samt 64 oidentifierade signaler. Det finns många intressanta förslag på vad dessa senare kan vara för något. Orionmolnets geografi
Orionnebulosan M42 är ett av de ljusast lysande gasmolnen på himlen – den går till och med att se med blotta ögat. Förutom från vatten lät vi Odin registrera signaler från många andra molekyler inuti stjärnbildningsmolnet i Orions bälte. På så sätt har vi kunnat klarlägga både kemiska och fysikaliska egenskaper i molnets olika delar.
Vi fann 38 kända molekyler, samt 64 oidentifierade signaler. Det finns många intressanta förslag på vad dessa senare kan vara för något.
Läs mer
Odin blickar uppåt
Vatten överallt, men vart tog syret vägen? Viktiga pusselbitar föll på plats när Odin gjorde sina astronomiska spaningar – här är ett axplock.
Rekordstort teleskop tar över efter Odin
Det finns fortfarande mycket vi inte förstår, men vi har lärt oss sådant som för all forskning framåt – att ställa allt exaktare frågor.
Vatten men ingen syrgas kring Vintergatans svarta hål
Stor möda har lagts på att med Odin upptäcka syre och vattenånga längst in i vår galax, Vintergatan, cirka 27000 ljusår bort från oss.
Snustorrt runt Mars
Väl synliga fåror tyder på att det en gång i tiden flödade vatten på vår grannplanet Mars. Vi tror att vattnet numera döljer sig under den frusna ytan.
Kometer – vattenbärande fossil
Odin har framgångsrikt observerat tretton olika kometer, bland andra kometen Schwassmann-Wachmann som föll i bitar under sin färd mot solen i maj 2006.
