Europeiska rymd­styrelsen ESA har redan byggt Odins ­efterföljare, rymd­satelliten Herschel, som ska skjutas upp senare i år och blir det största teleskop som någonsin sänts upp i rymden.
Bild: ESA

Rekordstort teleskop tar över efter Odin

Publicerad

Det finns fortfarande mycket vi inte förstår, men vi har lärt oss sådant som för all forskning framåt – att ställa allt exaktare frågor. Vi skulle till exempel vilja veta vad som ligger bakom de höga halterna av vatten och ammoniak i stjärnvindarna kring åldrande stjärnor. Vår enda förklaring hittills har varit att de kommer från en intensiv förångning av kometer som råkat passera förbi stjärnorna.

Och helst av allt skulle vi i detalj vilja förstå syrets kemi och hur den påverkar rymdmolnens avkylning via vatten. Avkylningen är som sagt nödvändig för att molnen så småningom ska kollapsa och bli stjärnornas födelseplats.

Den överraskande låga halten syrgas som Odin fastställde tyder på att nästan allt syre binds med väte för att bilda vatten. Det sker på ytan av kalla stoftkorn där syreatomerna möter väteatomer och bildar ett hölje av is. Så vi är bara i början på en detektivhistoria. som förhoppningsvis kommer att fortsätta med Odins planerade efterföljare, Herschel Space Observatory.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor