Skånska protester – ett danskt arv?

Frälsebonderörelsen 1772–76, revolten 1811 och den så kallade Tullbergska rörelsen 1865–67.

– I Skåne finns en tradition av protester vid godsen som inte har någon motsvarighet i resten av landet, säger Magnus Olofsson som har skrivit en avhandling vid Lunds universitet om Tullbergska rörelsen, den största striden om jordägarrätt i svensk historia.

Det bortglömda upproret är uppkallat efter den självlärde advokaten Samuel Tullberg, som förde de jordlösas talan. Ett tusen arrendatorer och lantarbetare försökte få äganderätten till jord vid ett tjugotal skånska gods, bland andra Barsebäck, Ellinge, Högestad och Christinehof.

I ett och ett halvt år rasade striderna i domstolar, press och riksdag. Det förekom mordförsök, mordbrand, husockupationer och skottlossning. Myndigheterna tog flera gånger hjälp av armén för att hindra öppen revolt. Men nederlaget för de jordlösa blev fullständigt, och eftervärlden har glömt deras fruktlösa kamp.

Magnus Olofsson menar att förklaringen till att de skånska protesterna är så okända är att de har skymts av arbetarrörelsens historia.

– Konflikter före 1870- och 80-talen har tonats ner eftersom det var arbetarrörelsen som vann kampen om demokratin, enligt den historieskrivningen.

I Skåne liksom i Mellansverige ägdes hälften av jorden av godsherrar. I landet som helhet runt en tredjedel, fram till början av 1800-talet.

I dag är godsens stora jordinnehav i Skåne unikt i Europa. Och den skånska protestkulturen vid godsen lever fortfarande.

– Det finns fortfarande arrendatorer i Skåne som bråkar om villkoren med sina godsherrar. Det är märkligt att se att det är samma gods och samma familjenamn som förekommer nu som på både 1770-talet och 1860-talet.

– Möjligen är upproriskheten ett arv från den danska tiden. Den danska adeln var betydligt mer maktfullkomlig. All jord ägdes av den danska adeln, och på 1700-talet infördes livegenskap i Danmark.