Solen i en djup svacka

Också solen har sina fläckar, sägs det. Men inte nu längre – i år är vår stjärna helt fläckfri nio dagar av tio, något som inte hänt på nästan ett sekel. Fortsätter det så här kommer kanske solen att slå rekordet från 1913 då den lyste utan minsta fläck under 311 dagar i sträck.

Fläckarna är områden på solytan som är cirka 2 000 grader kallare än omgivningen, och därför mörkare. De avspeglar solens turbulenta inre liv, där magnetiska fält snörper ihop sig och laddar upp energi som sedan frigörs i kraftiga utbrott.

Följaktligen skickar soleruptioner i närheten av fläckarna i väg miljarder ton materia. De högenergetiska partiklar som kommer i vår närhet, elektroner och protoner i solvinden, ger upphov till norrsken och även till magnetiska stormar i jordens atmosfär som ibland kan störa radio- och telekommunikation. Med stormarna får vi också ökad UV-strålning, som utgör en fara för vår hälsa men även värmer jordens övre atmo­sfär som då ökar i volym. Det kan leda till att satelliter bromsas upp och sänker sin bana.

Antalet solfläckar och solens aktivitet är kända för att variera kraftigt från dag till dag, men i snitt förändras de i perioder på elva år i takt med förändringar i solens magnetiska fält. Hur det går till och varför solens magnetfält varierar är fortfarande en gåta, liksom varför fältet över huvud taget finns.

Den senaste lugna perioden inträdde för två år sedan. Vissa forskare menar att förändringarna på solen ligger bakom variationer i molnighet på jorden, vilka i sin tur påverkar klimatet. Ju lugnare sol, desto fler moln och svalare klimat. Men påståendena är kontroversiella och avfärdas av andra med att effekten på lufttemperaturen inte är större än en tiondels grad.