Det är människorna och naturen, det är urbefolkningens röda mark och heliga berg. Och det är atombomben. Allt fick plats på en liten jordskärva i New Mexico, i en stad som uppstod ur ingenting och länge bara hade en postbox som adress: 1663, Los Alamos.
Dess klart lysande ledare, Robert Oppenheimer, är förmodligen den mest omskrivna moderna vetenskapsmannen efter Albert Einstein. Men än mer karismatisk, och med ett än mer dramatiskt levnadsöde. Ett ungt geni, som gav sig in i storpolitiken med samma patos som många andra som byggde bomb mot Hitler. Från första ögonkast älskad av kvinnorna, beundrad av männen. Ändå ett sorgligt öde med olycklig kärlek, kraschad familj och själv tillintetgjord av den amerikanska kommunistskräckens hantlangare.
Anita Goldmans bok är mer en betraktelse över vart kunskapen kan leda oss än en roman. Hon ställer naturen i kontrast till människans verk och väcker frågor om forskningens moral och drivkrafter.
Om jag så måste resa till Los Alamos
Goldman, Anita
Natur & Kultur