Mindre antibiotika, men mer resistens

I Sverige förskrivs allt mindre antibiotika, men ändå ökar förekomsten av bakterier som har utvecklat motståndskraft mot sådana läkemedel. Det framgår av en rapport från Smittskyddsinstitutet och Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Exempelvis ökar resistensen hos vissa tarmbakterier, så kallade gramnegativa enterobakterier dit bland annat Escherichia coli hör. Om bakterierna förvärvar förmågan att tillverka enzymet betalaktamas, kan de bryta ner penicillinliknande antibiotika. Under 2009 rapporterades en 27-procentig ökning av sådan resistens jämfört med året innan.

Barn är en grupp som ofta behandlas med antibiotika, och vart tionde recept följs av en ny kur inom fjorton dagar. Därför är det intressant att användandet av handsprit och god handhygien i svininfluensans kölvatten kan ha bidragit till att färre barn smittades på dagis och i förskolan. Det är en tolkning av Försäkringskassans uppgift att föräldrar tog ut 7 procent färre vårddagar för barn under sex år under 2009 än året innan.