Bertrand Russell
Bild: Torbjörn Larsson
Bertrand Russells bok används ofta på grundkursen i filosofi, och det var så jag kom att läsa den. Jag blev tagen av just dessa rader och tycker fortfarande att de på ett storslaget sätt fångar filosofins väsen. Russell ställer sig frågan vad filosofins värde består i och hänvisar till filosofins kritiska roll – att inte nöja sig med vedertagna åsikter, med det uppenbara och etablerade, utan ifrågasätta och kräva argument.
Vad är egentligen skillnaden mellan att ha kunskap och att tro? Hur kan jag veta vad andra människor känner och tänker? Vad innebär det att ett ord, som ’träd’ eller ’röd’, har mening och kan användas för att beskriva världen? Hur förhåller sig min smärtupplevelse till min hjärna? Hur kan vi ha en fri vilja om allt är bestämt av naturlagarna?
I vardagslivet liksom inom vetenskapen måste en mängd saker tas för givna. Filosofin går bortom detta och ställer de djupast liggande frågorna.
Därigenom blir också filosofin värdefull i ett vidare perspektiv: förmågan att resonera självständigt och förutsättningslöst berikar vardagen, vidgar tankarna och fördjupar allt vetenskapande.
*Citatet av Bertrand Russell kommer från Filosofins problem, översättning av Anders Byttner.*
