Konflikten som formade 1900-talet

Första världskriget inleddes med två skott i Sarajevo den 28 juni 1914. Gärningsmannen Gavrilo Princip stötte av en händelse ihop med den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand, vars chaufför kört vilse i stadens gränder. Ärkehertigen förblödde på väg till sjukhuset. Totalt mobiliserades över 65 miljoner man i världens första industrialiserade krig. Kriget slutade med 8,5 miljoner döda – och en helt ny världsordning. Imperier gick under: tsarernas Ryssland övergick i Sovjetunionen, det ottomanska riket bröts upp, Österrike-Ungern delades upp, Tyskland försvagades. Mot Tyskland, Österrike-Ungern, Ottomanska riket och Bulgarien stod Frankrike, Storbritannien, Ryssland och Serbien samt efter hand bland andra Japan, Italien, Rumänien och USA. Massdöden i skyttegravarna banade väg för den devalvering av människovärdet som födde mellankrigstidens antidemokratiska ideologier till höger och vänster – och i förlängningen ytterligare ett världskrig, förintelsen och Europas delning. Kriget fördes i luften, under vattnet, på Atlanten, i Mellanöstern, i Afrika, i Stilla havet och förstås runt om i Europa. Nymodigheter som gas, kulsprutor, stridsvagnar, u-båtar, tunga slagskepp och flygplan gjorde befintliga taktiska doktriner daterade. Men kriget påverkade även det demokratiska genombrottet i många länder, och för kvinnorna innebar det såväl ett insteg på arbetsmarknaden när männen inkallades, som ökade politiska rättigheter.